Utredning om säkerhet i ambulans får både ris och ros: ”Behövs handlingskraft”

Stopp för ensamarbete, krav på polisstöd och åtgärder för att stärka bemanningen. Det är några av de punkter som Vårdförbundet saknar i den utredning om säkerhet kopplat till hot och våld mot ambulanspersonal som presenterades på torsdagen. "Regeringen behöver göra mer", konstaterar förbundsordförande Sophia Godau.

– De som jobbar sju dagar i veckan tjugofyra timmar om dygnet för att ge medborgarna en säker vård har också rätt till en trygg arbetsmiljö.

Det konstaterade sjukvårdsminister Elisabet Lann under torsdagens pressträff där den nya utredningen om hur informationsdelning kan göra ambulanspersonalens arbete säkrare presenterades.

Redan 2024 fick Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga och undersöka frågan. Myndigheten kom med förslag och exempel på åtgärder.

Regionerna jobbar olika

Efter det uppmärksammade mordet på en ambulanssjukvårdare i Gävleborg förra hösten samlade sjukvårdsministern berörda fackförbund och representanter för samtliga regioner för att själv få en helhetsbild över läget.

– Det blev tydligt att regionerna jobbar väldigt olika och att det finns mycket att göra. Regeringen ansåg att det fanns anledning att se över lagstiftningen. Finns det hinder att plocka bort för en ändamålsenlig informationsdelning?

Nu har regeringens särskilda utredare, hovrättsrådet Stefan Jonsson, tillsammans med juristkollegor från Integritetsskyddsmyndigheten, gjort en snabbutredning.

– Vi har gjort en grundlig kartläggning av hur verkligheten ser ut och fått en omfattande bild av de utmaningar ambulanspersonal möter i sin vardag för att ge vård i relation till den egna säkerheten, sade han på pressträffen.

Osäkerhet kring vad som får journalföras

Bland annat uppmärksammas att möjligheten till riskinformation i de egna ambulansjournalsystemen skiljer sig mellan olika regioner.

Efter ”bred dialog” med bland annat Polismyndigheten, SKR, SOS Alarm, Flisa, patientorganisationer och fackförbund har utredningen identifierat två osäkerheter.

Det handlar dels om huruvida uppgifter om hot och våld alls får dokumenteras och särskilt framhävas i patientjournaler (med exempelvis en symbol), dels om vilken information som får delas mellan olika parter i larmkedjan.

– Nuvarande regelverk bygger på flera olika sekretessbrytande bestämmelser som upplevs som svåra att tillämpa i akuta situationer, sade Stefan Jonsson.

Enligt utredningen finns därför skäl till förtydliganden:

– Det här är så pass viktigt att vi tycker att en patients agerande mot hälso- och sjukvårdspersonal ska få dokumenteras om det är så allvarligt att det föreligger risk att ambulanspersonalen skadas. Det ska avse kvalificerade fall och patientens konkreta beteende, sade Stefan Jonsson.

Totalt föreslås fyra åtgärder. Två av dessa är att ge Polismyndigheten i uppdrag att ta fram gemensamma riktlinjer för riskbedömning och samverkan vid hot och våld och att införa en ny tystnadsplikt inom privat ambulanssjukvård för att känslig information ska kunna utbytas.

”Viktiga åtgärder men de löser inte allt”

Emil Skoglund, huvudskyddsombud för Vårdförbundet inom ambulansen i Stockholm, AISAB, och en flitig debattör om arbetsmiljö i sociala medier menar att utredningen presenterar viktiga steg för att stärka personalens säkerhet.

– Jag är positiv till åtgärder som förbättrar informationsutbytet mellan polis, larmcentral och ambulans, möjliggör nödvändig journalföring av hotfullt beteende och ger nationella riktlinjer för riskbedömningar och samverkan vid hot och våld, säger han till Vårdfokus.

Samtidigt tycker han att det är viktigt att diskutera de organisatoriska förutsättningarna.

– Region Uppsala har exempelvis visat att det redan är möjligt att bedriva prioritering och dirigering i egen regi inom gällande lagstiftning med fokus på att också säkerställa en god arbetsmiljö. När arbetsgivaren själv ansvarar för verksamheten, äger informationen och har tillgång till kvalificerad vårdpersonal som kan göra medicinska bedömningar skapas bättre förutsättningar för informationssäkerhet, patientsäkerhet och arbetsmiljö, säger Emil Skoglund.

Han vill se större ”ansvar och rådighet” från arbetsgivarna när det gäller att stärka den prehospitala vårdkedjan.

– Informationsutbyte och nationella riktlinjer är viktiga, men de löser inte ensamma de strukturella problem som uppstår när vårdens bedömningar och ledning ligger utanför vårdens egen organisation, exempelvis hos SOS Alarm. Polisen skulle aldrig acceptera att deras resurser leds och fördelas av en annan aktör.

Vill stoppa ensamarbete

Vårdförbundets förbundsordförande Sophia Godau kommenterade utredningens förslag i ett pressmeddelande. Hon framför liknande åsikter:

– Det är positivt att utredningen föreslår bättre informationsutbyte mellan polis, larmcentral och ambulanssjukvård. Även möjligheten att dokumentera uppgifter om hotfulla beteenden och att ta fram nationella riktlinjer för riskbedömningar är viktiga steg i rätt riktning. Men informationsdelning är bara en del av lösningen. Regeringen måste göra mer för att skydda ambulanspersonalen.

I utredningen saknar Vårdförbundet stopp för ensamarbete i riskfyllda situationer, tydliga krav på polisstöd vid misstanke om hot eller vård, nationella krav på specialistkompetens i ambulanssjukvården, åtgärder för att stärka bemanningen och bättre system för rapportering och uppföljning vid tillbud som rör hot och våld.

Samtidigt uppmanar facket till ett skyndsamt agerande: ”Utredningen bör skickas på remiss utan dröjsmål så att nödvändiga lagändringar och åtgärder kan genomföras så snabbt som möjligt”, står det i pressmeddelandet.

– När politiken tar fara för liv och hälsa på allvar, som under pandemin, har vi sett att det går att agera snabbt och resolut. Den handlingskraften behövs också nu, säger Sophia Godau.