Rustade för det värsta – så arbetar dansk sjukvård i osäkra miljöer

I Köpenhamn rycker sjukvårdens specialtränade TEMS-styrka ut vid misstanke om hot och våld. Personal i alla akutläkarbilar är också utbildade att hantera situationer med många skadade. ”Ju snabbare vi kan ge vård, desto fler har chans att överleva”, säger den svenska läkaren Annika Hamilton.

Polismannen går först med draget vapen. Iklädda skottsäker väst, stridshjälm och skyddsglasögon följer Annika Hamilton och hennes kollega hukande efter i den nedsläckta korridoren.

Snart hittar de det första offret, en man med skottskada i sidan av buken. Längre in i byggnaden ligger fler blödande, jämrande personer på golvet.

Annika klipper upp kläderna och undersöker såret på den första, och går sedan vidare till nästa. Hon konstaterar att avståndet mellan de skadade är stort. Hon måste samla dem.

– Vi behöver evakuera, säger hon med lugn röst, på flytande danska.

Ett tomt kontorsrum utses till uppsamlingsplats. Tillsammans bär poliser och sjukvårdspersonal dit patienterna. Annika gör en översiktlig bedömning.

– Han här är kritisk, han där lite mindre kritisk, så jag tänker ett, två, tre, säger hon och pekar.

Under tiden vaktar de beväpnade poliserna dörrposten till det tillfälliga ”nödhospitalet”.

Utbildning med krävande utmaningar

Scenen kunde varit verklig, men är hämtad från dokumentärserien ”Första hjälpen i skottsäker väst” som visats i dansk tv. Tittarna får bland annat följa Annika Hamilton under hennes träning och examinationsuppgift under TEMS-utbildningen för cirka ett och ett halvt år sedan.

Den består av krävande fysiska och psykologiska utmaningar och övningar i realistisk miljö med störande ljud-, syn- och doftintryck. Det är skottlossning, blodflöden, luftföroreningar, rök.

– Utbildningen var rent ut sagt för jävlig ibland, säger hon. Vi skulle kräla genom cementrör, släpa bildäck upp och ner för trappor och klättra in och ut genom fönster med full utrustning. Ofta visste man inte hur länge det pågick.

En gång om året genomgår hon nya fystester för att visa att hon är i form för uppdraget.

– Jag cyklar, springer, tränar crossfit och yoga.

Terrordåd kom allt närmare

TEMS är förkortning för Tactical Emergency Medical Service. Det är en arbetsmetod med syfte att snabbt kunna vårda allvarligt skadade på en olycksplats som inte anses tillräckligt säker för att garantera sjukvårdspersonalens liv och hälsa.

Region Hovedstadens Akutberedskab, som ansvarar för bland annat larmcentralen och ambulansverksamheten i Köpenhamnsområdet, har utarbetat en unik modell som är anpassad för regionens förutsättningar och organisation.

Insikten om behovet uppstod i samband med en rad terrordåd runtom i Europa – norska Utöya 2011, Paris 2015 och Manchester 2017 – berättar Peter Kjær Pedersen som arbetar som ”paramediciner”, och tillhör den legitimerade yrkesgrupp med specialistkompetens som i Danmark bemannar ambulanser. I dag är han en av de ansvariga för utbildningen av TEMS-personalen.

– Vi insåg att den här typen av händelser kommer allt närmre oss, och att Köpenhamn kan bli en måltavla. Då ville vi vara förberedda, säger han.

Kan jobba på icke säkrade platser

Målet är att minska tiden mellan att en person skadas av penetrerande våld, som skott och stick, till att den får vård. Intervallet däremellan kallas på fackspråk för terapeutiskt vakuum.

– Ju snabbare vi kommer fram, desto fler överlever, konstaterar Peter Kjær Pedersen.

Men för att beträda ett icke säkrat område, en så kallad varm zon, behövs avancerad specialträning som inte nödvändigtvis är användbar i vardagen.

– För att realisera TEMS behövde vi ett koncept som kunde flätas ihop med den ordinarie verksamheten, och samtidigt designas efter Region Hovedstadens geografi och demografi. Personalen måste ha andra uppgifter också. Det är inte försvarbart med beredskap för allvarliga händelser som kanske inträffar var tionde år, säger Peter Kjær Pedersen.

Kan rekvireras av polis

Lösningen blev att rikta in sig på en isolerad grupp medarbetare. I Region Hovedstaden fanns redan akutläkarbilar bemannade med läkarassistenter och anestesiläkare samt enmansbilar med erfarna paramedicinare. Bland dessa började man rekrytera det som i dag utgör TEMS-styrkan och som består av ett hemligt antal personer.

Dygnet runt, alla dagar i veckan finns kompetensen tillgänglig, men aktiveras först när behovet uppstår.

– Det är situationer där det bedöms finnas risk för våld. Polisen kan också rekvirera oss om de till exempel ska tränga sig in hos någon med befarat eller känt våldskapital, där antingen den personen eller polis kan skadas, säger Annika Hamilton.

Senast hon blev aktiverad handlade det om ”knivstickeri” på en nattklubb, där bland annat en av ordningsvakterna blivit attackerad.

– Men det visade sig vara en ensam gärningsman och få offer. Situationen var löst när vi anlände, säger Annika Hamilton.

Stoppas massiva blödningar

När TEMS-styrkan kommer fram till en olycks- eller brottsplats är fokus att så snabbt som möjligt stabilisera personer som har livshotande hälsotillstånd.

– Det handlar primärt om att stoppa massiva blödningar, säkerställa fria luftvägar och möjliggöra evakuering av skadade. Vi är ju medvetna om att det är på sjukhuset deras liv kan räddas, men vi kan bidra till att de överlever transporten dit, säger Annika Hamilton.

Läkaren och paramedicinaren bildar ett team tillsammans med två poliser, vars uppgift är att skydda sjukvårdspersonalen.

– De utses på plats, innan vi går in, förklarar Annika Hamilton.

En stor utmaning är att hushålla med material och resurser.

– I träningen lär man sig att utgå ifrån ”worst case scenario”, säger Peter Kjær Pedersen. Vid en vanlig ambulansutryckning lägger vi allt vårt fokus på en patient, vid TEMS-uppdrag behöver vi ta höjd för att det finns fler och värre skadade. Därför måste vi vara sparsamma med förband och läkemedel eftersom det kan ta slut. Och vi fattar beslut utifrån en ögonblicksbild.

Får inte sänka tempot vid en insats

En annan svårighet är att jobba i en så kallad ”taktisk miljö”.

– Om någon skjuter kan man till exempel inte röra sig som vanligt och gå upprätt.

Koordinationen och kommunikationen med polisen, som är van vid sådana förhållanden, kräver många timmars träning. Men för att det nära samarbetet skulle förverkligas behövdes långdragna förhandlingar och övertalningskampanjer.

– Vi var tvungna att övertyga Polisen om att vi inte skulle stå i vägen för dem och sänka tempot vid en insats. Vi behövde också bevisa att sjukvårdspersonalen kan tillgodogöra sig taktisk förståelse, och att vi kan vara en tillgång om poliser själva skadas, säger Peter Kjær Pedersen.

I dag är Polisen högst delaktig i utvecklingen av arbetssättet, och är bland annat med på anställningsintervjuerna.

– Adrenalin-junkies som får en kick av att ta risker kan äventyra hela insatser. Vi rekryterar läkare och paramedicinare med lång erfarenhet och stort säkerhetsmedvetande, säger Peter Kjær Pedersen.

Även om TEMS-larmen bara utgör en bråkdel av hans och Annika Hamiltons vardag tycker de att kompetensen kommer till nytta även vid ”vanliga” utryckningar.

– Vi är tränade att jobba under hård stress och press. Att kunna konstatera att man är stressad, acceptera det och hitta tillbaka till ett rationellt tänkande och agerande är en stor tillgång i alla situationer, säger Peter Kjær Pedersen.