Vårdchefer döms efter erinran mot visselblåsare: ”Farligt med tystnadskultur”
För första gången har den så kallade ”visselblåsarlagen” prövats i domstol. På tisdagen dömdes två av de tre åtalade cheferna i den uppmärksammade Attendo-rättegången för brott mot meddelarfriheten.
Våren 2020 publicerade ett vårdbiträde en youtubefilm och uttalade sig i en kvällstidning om bristande smittskyddsåtgärder på ett omsorgs- och äldreboende i Stockholm. Hon menade att omsorgstagare dött i onödan på grund av att vårdgivaren inte särat på covid-smittade och icke smittade.
Strax efteråt fick hon en skriftlig erinran – en varning – under ett möte med tre chefer. Vårdbiträdet ansågs ha uppträtt illojalt mot arbetsgivaren genom att sprida negativa och felaktiga uppgifter om företaget.
Meddelarfrihet och meddelarskydd
Att prata med journalister är en grundlagsskyddad rättighet i Sverige som kallas meddelarfrihet. Det betyder att alla kan vända sig till medierna om de vill lämna ut uppgifter. Man har rätt att vara anonym och den som tar emot tipset får inte röja sin källa.
För anställda inom offentlig verksamhet finns dessutom meddelarskydd som består av två delar — efterforskningsförbud och repressalieförbud. Det är ett extra skydd för uppgiftslämnaren som innebär att arbetsgivaren inte får efterforska vem som lämnat ut informationen. Arbetsgivaren får inte heller bestraffa den som varit i kontakt med medier. Den arbetsgivare som bryter mot detta kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år.
Sedan den första juli 2017 omfattas även privatanställda inom offentligt finansierad vård, skola och omsorg av meddelarskydd. Inom privat verksamhet kan yttrandefriheten begränsas av ömsesidig lojalitetsplikt.
I september i år åtalades de tre cheferna för brott mot lagen om meddelarfrihet i vissa enskilda verksamheter. Den ger privatanställda i skattefinansierade verksamheter liknande rätt som offentliganställda att uttala sig i medier och tipsa journalister inom tv, radio och tidningar om missförhållanden. Det är också straffbart för arbetsgivare att eftersöka sådana källor och att utdela repressalier, till exempel avsked, lägre lön eller utfrysning.
Två döms – en frias
Den så kallade ”visselblåsarlagen” trädde i kraft 2017 men det är först nu som den prövats i domstol.
På tisdagen dömdes två av de dåvarande cheferna på Attendo till 80 dagsböter vardera. Den tredje, som vid tillfället var verksamhetschef på boendet, frias däremot eftersom hon inte i förväg kände till att en varning skulle utfärdas på det aktuella mötet.
De båda cheferna nekar till brott. De menar att de endast ifrågasatt att vårdbiträdet spridit falska uppgifter på Youtube, som inte omfattas av meddelarskyddet eftersom sajten inte lyder under tryckfrihetsförordningen. Därmed skulle inte erinran kunna klassas som repressalie.
Åtalet gäller därför endast omständigheter kopplade till intervjun i kvällstidningen. Vårdbiträdet bandade mötet med cheferna i smyg, och inspelningen är åklagarens viktigaste bevis. Där anses cheferna hänvisa till uppgifter som enbart finns i kvälltidningsartikeln – och inte på Youtube – till exempel antalet döda på boendet. De nämner också att vårdbiträdet ”citerats” i media. Därmed har de gjort sig skyldiga till brott mot meddelarfriheten, enligt rätten.
”Farligt med tystnadskultur”
Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro hoppas att domen bidrar till att minska en utbredd tystnadskultur inom hälso- och sjukvården.
– Vi har ett ökande antal medlemmar i privat sektor, och en viktig anledning till att de går med i facket är just att få råd och stöd i frågor som rör kontakten med media. För oss är det viktigt att medlemmarnas röster hörs så att missförhållanden rättas till. Tystnadskultur är farlig, och dålig för vårdens utveckling. Ingen medarbetare ska behöva vara rädd att förlora sin försörjning eller bli straffad för att man pratar med media.
Hur påverkar domen Vårdförbundets medlemmar?
– Den klargör att meddelarfriheten är stark. Det är principiellt viktigt eftersom det är vårt ansvar som legitimerad personal att påtala missförhållanden och brister i vården.
Saknas kunskap om meddelarfriheten i branschen?
– Nej, jag tror inte det. Det här har varit på agendan inte minst under pandemin, då det förekommit mycket diskussioner och dialog om vad som gäller. Det är också känt att det ska finnas system för att anmäla missförhållanden och avvikelser internt. Det är inte frivilligt, utan ett måste utifrån patientsäkerhetslagen. Attendo har ett stort och tydligt ansvar som arbetsgivare att ta tag i detta, och att utbilda chefer och medarbetare om meddelarfriheten.