Vov! På djursjukhuset skäller patienterna på personalen
Biomedicinska analytikern Mariana Cigut bistår ibland vid provtagning. Foto: Lars Jansson.
Biomedicinsk analytiker

Vov! På djursjukhuset skäller patienterna på personalen

Katten Slater har förgiftats och ponnyn Tore brutit benet. I labbet på Specialistdjursjukhuset Evidensia får biomedicinska analytikern Mariana Cigut användning för alla dimensioner av sin kompetens. ”Det är variationen som lockade mig hit”, säger hon.

I de gamla regementsbyggnaderna i utkanten av Helsingborg ryms bland annat akutmottagning, operationsavdelning, iva, infektionsklinik och röntgen. Det finns plats för ett stort antal inneliggande patienter, bassäng för rehabträning och stora möjligheter till utevistelse.

Katten Slater har förgiftats av Alvedon. Foto: Lars Jansson.

Alla med lite längre vårdtid har fönster mot det grönskande parkområdet utanför.

– En del remitteras från mindre mottagningar. Det kan röra sig om allt ifrån neurologisk problematik till anemi, diskbråck och internmedicinska utredningar, säger Mariana Cigut.

Hon är en av tre legitimerade biomedicinska analytiker på Specialistdjursjukhuset Evidensia, där merparten av patienterna är fyrbenta.

Den här veckan är det bland annat ponnyn Victors Boy, eller Tore som han kallas, som brutit vänster framben. Nu stöttas han av en hänggunga som är fäst i stalltaket.

Katten Slater har smygätit Alvedon och blivit förgiftad. Det klarblå bandaget om infarten på tassen lyser mot hans rödspräckliga päls. Sonden i näsan skyddas av en tratt runt halsen.

– Djur är kött och blod precis som vi människor, men sammansättningen och koncentrationen av ämnen skiljer sig mellan olika djurslag och raser, och mellan unga och gamla på ett annat sätt, förklarar Mariana Cigut.

Föl med försvagat immunförsvar

En del av åkommorna är säsongsbetonade. Nu när jaktsäsongen är över börjar fästingsäsongen. På en skärm visar hon hur det syns på de vita blodkropparna att ett djur infekterats av fästingburen smitta.

En vit blodkropp har blivit infekterad av bakterien Anaplasma som djur kan få av fästingar. Foto: Lars Jansson.

– Det upptäcks oftast genom akut försämrat allmäntillstånd, och behandlas med antibiotika. De flesta går hem och mår bra igen efter några dagar.

Snart väntas även fölningssäsongen, som brukar var intensiv.

– Fölen har ett omoget immunförsvar när de kommer ut och får sina antikroppar enbart via stoets råmjölk. De råkar ofta ut för tidiga infektioner såsom sepsis, lunginflammation, diarréer och navelinfektioner. Andra vanliga åkommor är felaktiga benställningar, kolik och traumatiska skador.

Värdesätter variationen

Det stora labbrummet är utrustat med olika stationer för klinisk kemi, hematologi, mikrobiologi, parasitologi och cytologi.

Labbet har olika stationer för bland annat hematologi, cytologi, klinisk kemi och parasitologi. Biomedicinska analytikerkollegorna Lovisa Nilsson och Annika Andersson uppskattar variationen. Foto: Lars Jansson.

– Skillnaden jämfört med humanlabb är variationen. Här får vi verkligen göra allt! Det är det som är så roligt, säger Mariana Cigut.

Hon och kollegorna Annika Andersson och Lovisa Nilsson rör sig samspelt mellan arbetsbänkarna.

– Vi har jobbat upp en logistik utifrån förutsättningarna. Det finns både för- och nackdelar med att allt är samlat. Kanske hade det varit mer optimalt att ha bakterieodlingarna i ett separat rum och mikroskopen i en lugnare miljö, säger Mariana Cigut.

Värvades av en stallkompis

Hennes utbildning är inriktad mot klinisk fysiologi, men det ägnar hon sig inte åt nu.

– Här gör till exempel veterinären alla ultraljud.

När hon pluggade till biomedicinsk analytiker vid Lunds universitet fanns ingen tanke på att jobba med djursjukvård. Slumpen styrde.

– En stallkompis som är djursjukvårdare berättade om labbet här. Jag gjorde studiebesök och blev erbjuden sommarjobb. Det finns ingen specifik utbildning för att jobba som biomedicinsk analytiker inom djursjukvård, så detaljerna lär man sig på plats.

Djursjukhuset startade en egen blodbank och behövde förstärkning, så hon blev kvar efter det första vikariatet. I dag besöker blodgivande hundar och katter regelbundet mottagningen. Hästarna kallas in vid behov.

Ponnyn Tore har brutit benen och får stöd av en hänggunga. Mariana Cigut har själv haft häst och blev tipsad om jobbet på djursjukhuset av en stallkompis. Foto: Lars Jansson.

– De genomgår undersökningar och blir godkända precis som människor. Men man kan behöva pumpa ut blodet för att det inte ska ta för lång tid, särskilt på hundarna.

Sorg när djuren dör

Flera av djuren som befinner sig på sjukhuset den här dagen är fullt friska. Det här är nämligen en arbetsplats där många av de runt 200 anställda veterinärerna, djurvårdarna och djursjukvårdarna har med sina egna hundar. Personalhundarna vistas i särskilda utrymmen medan husse eller matte arbetar.

– I vardagen har jag ganska liten kontakt med djuren. Ibland bistår jag vid till exempel provtagning av benmärg och finnålsaspirat för att avgöra om vi fått ut tillräckligt för analys, säger Mariana Cigut.

Även om det är hundarnas och katternas hälsa som prioriteras kan deras medföljande människor också behöva omsorg, särskilt när djuren dör. En avskiljd plats för utomhusavlivning har inretts efter önskemål från anhöriga.

– Det kan vara väldigt känsligt. Husdjuren är verkligen familjemedlemmar i dag, säger Mariana Cigut.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida