Allt handlar om förståelse

Demensvård. Den med kunskap kan se förbi sjukdomen och möta människan, något som ofta missas på akutsjukhus. Certifiering lär ut hur irritation byts mot tålamod och förståelse.

Den gamle mannen på demensboendet behövde få ett sår på sitt ben undersökt. Fast det tyckte han inte själv. Däremot tyckte han väldigt mycket om att röra sig till musik, så läkaren tog med sig mannen i en stilla dans. Efter en stund började de sjunga lite tillsammans och i sakta mak dansade och sjöng de sig in till hans rum. Där anslöt en sjuksköterska som också stämde in i sången.?

Alla tre sjöng fortfarande när läkaren och mannen satte sig på hans säng. Till och med när han la sig ner och snällt la upp sitt ben för undersökning sjöng de.??

Geriatrikern Wilhelmina Hoffman är numera direktör för stiftelsen Svenskt demenscentrum. Det var hon som en gång dansade med sin patient. Hon anser att demens är det mest komplexa och svåra vårdområde man kan arbeta inom. När hon får frågan om vad som framför allt behövs inom demensvården kommer svaret snabbt: kunskap. Så var det när hon började sin yrkesbana för nästan 30 år sedan. Så är det fortfarande. ?

— När jag möter en av mina patienter tänker jag på att hälsa respektfyllt, att ha ögonkontakt, att inte röra mig för snabbt, att ha ett mjukt röstläge och att alltid ha varma händer vid en kroppsundersökning. Men alla patienter är olika. Läs av — det finns inget universalbemötande, säger Wilhelmina Hoffman.

A?tt ha kunskap om demensvård är att kunna möta den demenssjuka personen som en individ, att se personen och inte sjukdomen och att kunna ge det stöd som behövs för att hen ska kunna känna sig som den människa hen är.?

Enligt Världshälsoorganisationen är demenssjukdomar vår tids snabbast växande folkhälsoproblem. Omkring 160 000 personer i Sverige är drabbade. Uppemot 25 000 beräknas insjukna varje år. Till år 2050 kan antalet sjuka ha fördubblats, om inget botemedel har utvecklats innan dess. ?

Kunskapen behövs — inte bara inom demensvården.??

Patienter med nedsatt kognitiv förmåga kommer till vårdcentralen, kanske med symtom som inte är uppenbara för dem själva men som gör en distriktssköterska misstänksam. Det är tredje gången på en vecka som Greta kommer och ingen av gångerna är det på avtalad tid. ?

Svenskt demenscentrum har tagit fram ett verktyg som distriktssköterskor kan använda om de misstänker en begynnande demens. Fem frågor ska besvaras: ?

• Glömmer du tider och överenskommelser? ?
• Har du svårt att hitta ord, läsa eller skriva? ?
• Tar du fel buss eller hittar dåligt i kända miljöer? ?
• Har du svårt att utföra praktiska sysslor? ?
• Känner du dig förändrad: lättretlig, irriterad eller initiativlös??

Om svaret är ja på två eller fler frågor finns det anledning att gå vidare med en minnesutredning.

??Demenssjuka patienter är vanliga inom akutsjukvården. 55 procent av dem som kommer till sjukhus med höftfraktur har en demenssjukdom, enligt geriatrikern Yngve Gustafsson. Han säger att det inte finns någon patientgrupp som är så känslig för läkemedelsbiverkningar som personer med demens. Därför finns det inte heller något ställe som är så farligt för dem som akutsjukvården. Varför, frågar han retoriskt? Därför att de ges för mycket och fel läkemedel.

Yngve Gustafsson riktar udden mot sin egen kår och anser att den största bristen inom dagens äldrevård är läkares brist på kunskap. Emilia Halldéns alzheimersjuka pappa mötte okunskapen inom akutsjukvården (läs mer på sidan 34). Han var inlagd på en ortopedisk avdelning inför en knäoperation och personalen uppmanade honom att duscha klockan 16. Det säger de till en patient utan tidsuppfattning, men som fortfarande har en stark rädsla för att göra fel.??

En förändring kan vara på gång. Avdelning 76 på Danderyds sjukhus i Stockholm är på väg att bli den första demenscertifierade avdelningen på ett akutsjukhus. Det är en internmedicinsk avdelning med blandade diagnoser och fokus på äldre multi­sjuka patienter, ofta med kognitiv svikt. Chefssjuksköterskan Charlotte Julius insåg att något måste göras när hon såg i avvikelserapporterna att personalen utsattes för hot och våld, och att mycket tid gick till att leta efter patienter som gått vilse på sjukhuset.?

Stockholms läns landsting beviljade en arbetsmiljösatsning som snart utvecklades till en utbildning i bemötande. Patienter med demens kräver ett annat omhändertagandet än andra patientgrupper. En av orsakerna bakom den aggressivitet som ledde till hot och våld var att personalen inte bemötte patienterna på rätt sätt. Demenscertifiering, som utfärdas av Silviahemmet, handlar om att lära sig förstå patienterna bättre.?

— Vi trodde att vi hade gjort rätt i alla år, men alltför ofta har vi bemött demenssjuka patienter som upprepar samma sak om och om igen med irri­tation och en tillrättavisande ton. Nu har vi lärt oss mer om den sjukes värld och det har gett oss både tålamod och förståelse, säger Charlotte Julius.??

I certifieringen ingår också en anpassning av lokalerna och en larmklocka på patienterna som gör att personalen vet när någon lämnar den olåsta avdelningen. Många är rymningsbenägna, och de fysiskt pigga kan komma långt på kort tid.?

All personal på avdelningen går utbildningens första steg, ledningen och sjuksköterskor som ska handleda går steg två och det tredje steget går de som har ett större ansvar för handledning och reflektion. Utbildningen handlar om kommunikation och om att lära sig känna av en persons behov.?

— Vi lär oss hitta nycklar för att få den kontakt som krävs för att patienten ska bli lugn. Det är lite av teater; att försöka leva sig in i personens upplevelser, att bekräfta i stället för att ställa en mängd frågor som är svåra att svara på och därför kan kännas kränkande.??

Kajsa Båkman är sjuksköterska på Silviahemmet och brukar föreläsa om vikten av bemötande. Hon säger så här: ”Vi förlorar tid om vi inte lyckas förmedla till patienterna att vi finns för dem — här och nu. Ju mindre tid vi har, desto viktigare att vi använder rätt metoder.”

Mer om ämnet

• Demensens historia
• Gammalt trauma kan bli ohanterligt
• Uppmärksamhet kan rädda liv
• Har saknat någon som kan förklara