Rättegång om dödsfall på Akademiska skjuts upp – nya bevis i fallet

En sjuksköterska på Akademiska sjukhuset åtalades för vållande till annans död efter att ett näringsdropp gavs för fort. Internutredningen visar bristande rutiner och liknande incidenter. Rättegången har skjutits upp efter ny bevisning från försvaret.

En sjuksköterska på Akademiska sjukhuset i Uppsala står åtalad för vållande till annans död efter att en 90-årig patient avled sommaren 2023. Patienten, som hade vårdats länge inom geriatriken efter två operationer, kunde inte äta själv. Ett näringsdropp som skulle gå under tolv timmar gavs i stället på en timme.

Enligt den rättsmedicinska undersökningen ledde detta till att patienten drabbades av hjärtstillestånd. Hjärt-lungräddning avbröts när personalen insåg att det fanns beslut om behandlingsbegränsningar. Kort därefter tejpade läkare igen dörren till patientrummet och tillkallade polis.

Enligt åklagaren visar tekniska loggar att sjuksköterskan gjorde en felinställning och sedan kvitterade larm och startade om pumpen två gånger utan att kontrollera orsaken eller infusionens inställningar. En resursanställd utan medicinsk utbildning återställde larmen flera gånger utan att tillkalla sjuksköterskan, men denna person har inte åtalats.

Nekar till anklagelserna

Sjuksköterskan nekar till brott. I polisförhör har hon uppgett att larm från pumpar var vanliga och att personalen litade på att utrustningen inte kunde ge infusioner med så hög hastighet som senare konstaterades. Hon har också hänvisat till de rutiner som tillämpades på avdelningen vid tiden för händelsen.

Åtal väcktes i slutet av februari. Sedan dess har rättegången i Uppsala tingsrätt skjutits upp två gånger. Vid det senaste tillfället hade sjuksköterskans advokat lagt fram ny bevisning som ska tala för att brott inte begåtts. På åklagarens begäran ställdes förhandlingen in för att möjliggöra kompletteringar av förundersökningen. I dagsläget finns inget nytt datum uppsatt.

Efter dödsfallet genomförde Akademiska sjukhuset en internutredning och gjorde en lex Mariaanmälan. Utredningen pekade, liksom polisens tekniska undersökning, på att pumpen ställts in fel. Samtidigt identifierade sjukhuset flera brister i rutinerna kring användningen av infusionspumpar.

Arbetssätt utan förankring

Bland annat förekom att larm återställdes utan att inställningarna kontrollerades, och att undersköterskor samt resurspersonal uppfattade att de fick återstarta pumpar utan att sjuksköterska tillkallades. Det var arbetssätt som hade utvecklats utan förankring hos cheferna.

– Alla chefer har ett ansvar för att verksamheten har kända och patientsäkra rutiner, dock har verksamhetschefen det yttersta ansvaret. Där har det fallerat. Samtidigt har även medarbetarna ett ansvar för att känna till rådande rutiner och följa dessa, säger Ulla Olsson Strömberg, chefsläkare på Akademiska sjukhuset.

Efter dödsfallet har flera förbättringar genomförts. Det handlar bland annat om läkemedelslistor i infusionspumparna som minskar risken för felaktiga doser, kontinuerlig utbildning av personal och att sjuksköterska ska göra noggranna kontroller när infusionspumpar larmar.

Frågan är om detta kunde ha gjorts tidigare. Akademiskas internutredning identifierade sex incidenter med infusionspumpar inom geriatriken under åren 2017 till 2023. Två incidenter inträffade kort innan den 90-åriga patienten dog. Vid det ena tillfället dog ytterligare en patient, det blev dock inte föremål för polisundersökning.

Hade något av dödsfallen kunnat undvikas om ni hade agerat tidigare?

– Det är svårt att svara på, kanske hade vi kunnat undvika det. Fler säkerhetssystem, som läkemedelslistor i infusionspumparna, kan minimera risken för misstag. Samtidigt är det människor som jobbar i vården och vi kan aldrig helt eliminera risken för att någon gör fel, säger Ulla Olsson Strömberg.

Inspektionen för vård och omsorg utdelade ingen kritik för något av dödsfallen, och ansåg att sjukhuset vidtagit tillräckliga åtgärder.