I den svenska delen av studien ingick totalt 415 personer: sjuksköterskor, undersköterskor och sjuksköterskestudenter i Uppsala, Falun, Gävle, Karlstad och Mälarregionen. Syftet var att undersöka, beskriva och jämföra kunskapen om hur trycksår kan förebyggas med Trycksår-attityd-kunskap, TAK, -enkäten.

Nedslående resultat

Resultatet var nedslående: bara 58,9 % av de svenska svaren var korrekta. Forskare i Belgien, som har utvecklat TAK-enkäten, har satt ribban för godkänt vid 60 procent, och dit nådde inte Sverige. Visserligen är en del frågor lite kluriga eftersom de ska nå och passa i alla europeiska länder, konstaterar Lena Gunningberg, sjuksköterska och professor i Uppsala, som ledde studien. Men det ursäktar inte resultatet.

– Nej, tyvärr prioriterar inte svenska sjuksköterskor trycksår eller förebyggande av trycksår. Andra kvalitativa studier i Sverige visar att de inte hinner med att till exempel lägga en bättre madrass i patientens säng. Det är så mycket annat som de måste göra, säger hon.

Går att förebygga

Men Lena Gunningberg har sett flera goda exempel som svensk sjukvård skulle kunna ta till sig för att förbättra vården när det gäller trycksår. En idé är att lyfta betydelsen av att förebygga trycksår med visuella metoder; som att med en grön prick på en whiteboard visa att i dag har ingen patient på vår avdelning trycksår. Eller att göra som i England och USA där en händelseanalys görs för varje trycksår som har utvecklats på avdelningen.

Bättre utbildning nödvändig

Ett problem, som nog bidrar till att kunskapen om trycksår och hur de ska förebyggas brister, tror Lena Gunningberg är att sjuksköterskestudenter förväntas få en stor del av kunskapen under sin verksamhetsförlagda utbildning. Men kraven på nyutbildade sjuksköterskor är stora. Om en nyutbildad sjuksköterska som bara har arbetat ett halvår ska handleda, kan det vara svårt.

– Resultatet av studien visar att vi behöver utbilda sjuksköterskor mer och då även på färdighetsträning, säger Lena Gunningberg.