Här utbildas de allra främsta akutsjuksköterskorna

I Örebro utbildas akutsjuksköterskor till ”supernivån”  nurse practitioners, snäppet högre än specialistsjuksköterska.  Än saknas läkare som kan vara handledare, men universitetet kör ändå igång de första kurserna.

Pernilla Olofsson vill vara med från starten. Hon är van vid att varva jobbet på akuten med studier till en stimulerande röra, som passar just henne. Just nu avslutar hon utbildningen till specialistsjuksköterska i akutsjukvård — och hoppar samtidigt in på nästa nivå, avancerad specialistsjuksköterska inom akutsjukvård. Det egna drivet att ständigt lära sig mer får henne att skratta till lite.

Pluggkompisen och kollegan vid akuten på Universitetssjukhuset i Örebro, Niklas Sjödahl, visste redan under utbildningen till sjuksköterska att han ville fortsätta utvecklas, både kliniskt och akademiskt.

— Den här nivån passar mig. Det är bra att det händer något på sjuksköterskefronten så att fler karriärvägar öppnas.

Smygstart med två kurser

Örebro universitet smygstartar med två kurser, en i hälsohistorik och en i patofysiologi. Den långa verksamhetsförlagda utbildningen, vfu, i det fullständiga programmet börjar nästa höst. Den kräver läkare som handledare, för att sjuksköterskorna ska växa in i sitt nya ansvar.

— Det är bristen på vfu-platser som bromsar oss, det tar tid att arrangera. Vi har startat ett samarbete med landstinget, för att få läkare som handledare, säger Annica Kihlgren, professor i omvårdnad vid Örebros universitet och kurs­ansvarig.

Utbildningen till nurse practitioner i länder som USA och Storbritannien leder till ett jobb med mer kliniskt, medicinskt ansvar. Den skiljer sig markant från andra masterprogram i omvårdnad, som är inriktade på forskning och ofta leder till en akademisk karriär. Nurse pracititioners utbildas för att stanna på vårdgolvet med sin höga kompetens.

Tidigare i kirurgisk omvårdnad

I Sverige kallas rollen avancerad specialistsjuksköterska, och finns sedan tidigare bara i Linköping, inom kirurgisk omvårdnad. Nu sticker Örebro universitet ut hakan och följer efter med en likadan utbildning, fast inom akutsjukvård.

I Linköping var både kirurger och klinikledningar med när utbildningen och ?yrkesrollen skapades. Önskemålen var klara från start; de nya specialisterna skulle kunna ronda, skriva remisser för röntgen och prov­tagning och ge svar på frågor från andra sjuksköterskor när kirurgerna opererade.

Riktigt så involverad är inte ledningen för akutmottagningen på Örebros universitetssjukhus. Men de gav universitetet tummen upp redan när idén presenterades första gången för två år sedan.

Akutmottagningen prioriterar än så länge att utveckla de ”vanliga” specialistsjukskötersk­ornas roll. Mottagningen finansierar några av sjuksköterskornas vidareutbildning varje år.

Ska bli seniora handledare

Målet är att hälften av sjuksköterskorna ska vara specialister i akut- eller barnsjukvård och vara ”klippor” på akuten, som har stora problem med personal som slutar.

De ska fungera som mentorer, snarare än att få mer avancerade medicinska arbetsuppgifter. Det kan röra sig om att stötta nya sjuksköterskor genom arbetsmoment de är osäkra på, som att föra ner en ventrikelsond för magsköljning.

På andra akutmottagningar i landet får specialistsjuksköterskorna avancerade uppgifter, som att bedöma egna patienter.

— Men de flesta går tillbaka till samma jobb som innan. Så ska det inte vara. Vi behöver verkligen deras kompetens, säger Daniel Gustafsson, biträdande avdelningschef på akutmottagningen.

Intervjuad nurse practitoners

Han är entusiastisk över hur fler specialist?sjuksköterskor, och framöver de på den avancerade nivån, kan förbättra vården. I samband med klinikens förstudie intervjuade han nurse practitioners i Storbritannien, USA, Kanada och Holland, för att sätta sig in i den för Sverige nya rollen.

— Då framgick också att det största hindret för att införa rollen inte är läkarna, utan snarare motarbetas de av erfarna, kunniga sjuksköterskor som har reell kompetens, men inte akademisk. Deras rädsla hämmar faktiskt utvecklingen av sjuksköterskans roll, sett ur ett större perspektiv, säger Daniel Gustafsson.

Pernilla Olofsson har lång erfarenhet från akuten och har redan stöttat många nya sjuksköterskor. Hon är trygg i rollen som instruerande mentor. I fler år jobbade hon halvtid på sjukhusets kliniska träningscentrum för dem som vill fräscha upp kunskaperna i HLR, att sätta infart, v-sond eller urinkateter.

Andra akutkliniker, där specialistsjuksköterskorna suturerar sår, tar artärprov och skriver remisser, gör Pernilla Olofsson nyfiken.

Men exakt vad de avancerade specialistsjuksköterskorna i Örebro ska göra efter sin utbildning är ännu oklart. Sneglar de på föregångarna vid kirurgimottagningen i Linköping är det en hel del.

Självständiga i Linköping

En studie från Linköpings universitet visar att de har utvecklat en självständig roll som snabbar på vårdprocessen. De:

• håller kontakten med alla i teamet och fungerar överbryggande mellan läkarna, som ofta är på operation, och övriga sjuksköterskor.
• är kliniska ledare, gör bedömningar och fattar beslut om exempelvis röntgenremisser, förflyttningar av patienter, omläggningar och dränage
• skriver daganteckningar och skriver ut patienter, samt handleder AT- och ST-läkare.

Mer om ämnet

• En chans att klättra
• Karriären tog fart i USA
• Örebro vill ha avancerade specialistsjuksköterskor
• Linköping satsar på ny utbildning för avancerade specialistsjuksköterskor
• Första tjänsterna för avancerade specialistsjuksköterskor
• Vårdförbundet positivt till avancerade specialistsjuksköterskor – men då ska lönen upp
• Norden redo införa avancerade specialistsjuksköterskor