Det var ortopedavdelningarna 52 och 55 vid Norra Älvsborgs Länssjukhus, Näl, i Trollhättan som var först ut med arbetstidsmodellen. De drogs tidigare med en hög personalomsättning och svårigheter att rekrytera sjuksköterskor, vilket ledde till stängda vårdplatser.

Avdelningscheferna Magnus Fondin och Peter Bolin insåg att något behövde göras och började diskutera med personalen. Lösningen blev att låta sjuksköterskorna arbeta 80 procent kliniskt med bibehållen lön. Tio procent av arbetstiden schemalades för kompetensutveckling.

De återstående tio procenten fick medarbetarna förfoga över lite mer liberalt. Några använde även den tiden för kompetensutveckling, medan andra valde att gå på gym eller någon annan aktivitet för att främja återhämtning och den egna hälsan.

Läs också: Snart får de tid till både utbildning och reflektion

Uppskattas av personalen

Vårdfokus skrev om projektet för lite mer än ett år sedan. Så hur gick det?

– Det har blivit betydligt lättare att rekrytera och sjukfrånvaron minskar. Det här är ett oerhört uppskattat verktyg för sjuksköterskorna som arbetar här. De tycker att arbetsmiljön och deras välbefinnande har blivit bättre. De upplever att de kan göra ett bättre arbete eftersom de är mer utvilade, säger Magnus Fondin, chef på avdelning 52.

Han berättar att arbetstidsmodellen har väckt stor uppmärksamhet, och nu även börjat spridas till andra delar av Västra Götaland.

– Så vitt jag vet har den införts även i Alingsås och det finns liknande planer i Skövde. Jag har även fått samtal från Sahlgrenska universitetssjukhuset och från flera andra landsting som är intresserade av det här. Vi har delgett våra erfarenheter, som jag tycker bygger på sunt förnuft. Hos oss är det här ett tvåårigt projekt, men jag förutsätter att det blir permanent, säger Magnus Fondin.

Egna intressen styr

I början av september påbörjades införandet av arbetstidsmodellen även på medicinkliniken vid Södra Älvsborgs sjukhus, SäS, i Borås. Den ska på sikt omfatta samtliga 120 undersköterskor och sjuksköterskor på hjärtavdelningen, den medicinska akutvårdsavdelningen och lungavdelningen.

Dessa avdelningar var tidigare inne i en ond spiral, med stor personalomsättning, hög arbetsbelastning och många sjukskrivningar. Nu får sjuksköterskorna och undersköterskorna tio procents schemalagd tid för kompetensutveckling och tio procent för personlig utveckling. Det sistnämnda är ett vitt begrepp som helt beror på vad man själv har för intressen.

Anna Angenete
Anna Angenete.

– Det handlar om att göra saker som man mår bra av, för att orka i arbetslivet och för att hitta sina inre drivkrafter. Vi har en undersköterska som rider. Andra kanske vill gå på yogaklasser, mindfulness eller lära sig ett nytt språk. Andra kanske vill använda tiden till sådant som har mer koppling till jobbet, som att lära sig hantera stress eller utveckla sitt ledarskap, säger Anna Angenete, verksamhetsutvecklare på SäS.

Kan införas på fler håll

Därutöver har personalen rätt till en timmes fysisk aktivitet i veckan. Det görs i samarbete med företagshälsovården som erbjuder individuell coachning.

Tanken är att projektet ska pågå i två år och utvärderas kontinuerligt. Men redan nu, efter tre månader, finns det flera saker som pekar i positiv riktning. Övertidsarbetet och personalomsättningen har börjat minska. Sjukfrånvaron på den avdelning där det tidigare var som värst har också gått ner, trots att det i normala fall brukar öka under höstmånaderna.

– Vår personaldirektör är väldigt engagerad i det här. Hon har sagt att när vi ser fler goda effekter så är det inga problem att införa arbetstidsmodellen på flera ställen, redan innan projektet är slutfört på medicinkliniken, säger Anna Angenete.

Mer personal behövs

Eftersom det fanns vakanser sedan tidigare, och arbetstidsmodellen kräver mer personal, har det varit nödvändigt att dra ner på antalet vårdplatser. Det har anställts cirka 22 personer ur båda personalkategorier under det senaste halvåret. Men för att kunna öppna alla vårdplatser behövs det ytterligare sex undersköterskor och tio sjuksköterskor.

Ulrika Olofsson, förtroendevald för Vårdförbundet, tycker att intentionerna med projektet är väldigt bra. Men hon framhåller att den nuvarande bristen på sjuksköterskor gör att det hela haltar något.

– En del sjuksköterskor tycker att de har för många patienter att ansvara över. Så vi behöver få in mer personal. Men det är också grundtanken med projektet och vi hoppas snart kunna se de positiva effekterna, säger hon.

Lättare att rekrytera

Den bilden delas av Anna Angenete, som tror att rekryteringen kommer underlättas. Flera av de som anställts under det senaste halvåret har angett arbetstidsmodellen som ett bidagande skäl till varför de vill börja på medicinkliniken

– Förhoppningen är att det ska bli en stabil personalgrupp som utvecklar sin kompetens. Det ger oss även bättre möjligheter att förbättra sådant som fallriskbedömningar, trycksårsbedömningar och klädhygienrutiner. Därmed är det också en strategisk satsning på våra patienter, som får en mer högkvalitativ vård, säger Anna Angenete.

Lön också viktigt

I dagsläget jobbar personalen utifrån så kallade tvättstugescheman. Men tanken är att det i januari ska införas fasta scheman som säkerställer att alla får tillräckligt med återhämtning.

Men arbetstider är bara en av många faktorer som avgör om en arbetsplats är attraktiv. Frågan är om det även behöver satsas på lönerna?

– Även om man kan se det här som en löneförmån så är min personliga åsikt att sjuksköterskornas ersättning behöver höjas. Men jag tror inte att den saken spelar så stor roll om vi inte först gör något åt arbetsmiljön, annars kommer personalsituationen fortsatt att vara problematisk. Det vill vi ändra på nu, säger Anna Angenete.