De senaste åren har bjudit på en intensiv debatt om privata bolags möjlighet att ta ut vinst inom välfärdsområdet. I slutet av förra året la regeringens utredare Ilmar Reepalu fram den så kallade Välfärdsutredningen där det föreslogs ett vinsttak på sju procent plus statslåneräntan.

Trots att utredningen fick mycket kritik valde regeringen och Vänsterpartiet att gå vidare med förslaget och kommer förmodligen lägga fram en proposition i mars. Men det gäller bara för skolan och omsorgen, vården undantas eftersom det är ett område som anses ha särskilda behov.  

Minska hyrpersonal

För att hitta en lösning inom vården har det nu tillsatts en ny utredning. Den kallas för ”Ordning och reda i vården” och ska ledas av Göran Stiernstedt, som tidigare ansvarade för den statliga utredningen ”Effektiv vård”.

Regeringen menar att vinst som incitament kan motverka intentionerna i hälso- och sjukvårdslagen.

En nyhet i det nya uppdraget är att kartlägga och analysera användandet av hyrpersonal inom vården, samt lämna fram förslag på ”hur kontinuerlig vård kan främjas genom att minska användandet av inhyrd vårdpersonal.”

– Vi måste säkerställa att vårdens pengar går till en bra vård för dem som behöver den mest. Då måste vi titta på alla de risker och hinder som finns för det – inte minst vårdens kostsamma och patientosäkra beroende av bemanningspersonal, säger socialminister Annika Strandhäll i ett pressmeddelande.

Ett delat ansvar

Sedan tidigare står det klart att utredningen ska analysera och överväga olika alternativ till nuvarande styr- och ersättningssystem samt lagen om valfrihetssystem (LOV).

Tidigare i december skrev civilminister Ardalan Shekarabi (S) och Ali Esbati (V), sammankallande i Vänsterpartiets förhandlingsdelegation, på Dagens Nyheters debattsida:

”Utredningens förslag ska bidra till att privata och offentliga aktörer får lika ansvar för bland annat folkhälsoarbete, forskning och utbildning. De ska också ta sin utgångspunkt i tillit till personalens kompetens och förmåga, och inte innebära ny betungande administration för vårdens personal.”

Kartlägga skillnader

Andra uppdrag som ingår i utredningen:

  • Utifrån Tillitsdelegationens delbetänkande kartlägga och analysera möjligheter och begränsningar att via förändringar i vårdsystemens ersättnings- och finansieringsmodeller främja en behovsstyrd vård.
  • Följa upp och redovisa om skillnader i vårdutnyttjande varierar mellan patientgrupper med olika socioekonomiska förutsättningar.