Det berättade förundersökningsledare Jennie Nordin vid en presskonferens idag.

Det går inte att bevisa att Paolo Macchiarini skulle vara skyldig till de misstänkta brotten.

Däremot råder ingen tveksamhet om att den metod med konstgjorda luftstrupar som Paolo Macchiarini använde inte var förenlig med vetenskap och beprövad erfarenhet och att han, om någon, hade forskningsläget klart för sig, sade åklagarna.

Det är heller ingen tvekan om att Macchiarini agerat oaktsamt och dessutom har oaktsamheten ökat efter varje operation eftersom resultaten från de tidigare operationerna var dåligt.

Men enligt åklagaren Jennie Nordin går det inte att bevisa att andra metoder eller åtgärder hade gett ett bättre utfall och lett till att de tre patienterna som fick konstgjorda luftstrupar på Karolinska universitetssjukhuset skulle ha levt längre.

Därför går det inte heller att styrka vållande till annans död eller vållande till kroppsskada.

Betraktades som en stjärnkirurg

Det gäller även den fjärde avlidne personen som utretts i samma fall. Personen opererades också av Macchiarini, men istället för en konstgjord luftstrupe så opererades ett luftvägshinder bort och strupdelarna opererades sedan ihop. Patienten avled efter en korttid.

Det fallet skiljer sig från de övriga tre för att metoden anses vara vedertagen.

Alla fyra operationerna genomfördes på Karolinska universitetssjukhuset under åren 2011 till 2013. Under perioden betraktades Paolo Macchiarini som en stjärnkirurg. Stora förhoppningar sattes också till hans forskningsområde med stamceller.

Macchiarini förhörd

Förundersökningen är mycket omfattande, en rad expertutredare har varit inkopplade. Förhör har gjorts med runt 80 personer, mestadels i Sverige, men även i USA, Storbritannien, Belgien och Island.

De flesta förhör har varit med läkare, men även med annan vårdpersonal som deltagit i operationer och eftervård. Paolo Macchiarini själv är också förhörd. Förundersökningen är på 55 000 sidor.

Åklagarna har också tagit del av de utredningar som gjorts på både Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet, samt sett filmer på bronkoskopiska undersökningar och delar av operationerna.

Vad hade hänt om de inte opererats?

En stor tyngdpunkt har lagts på yttrandet från Socialstyrelsens rättsliga råd, som för samtliga patienter bedömt om andra metoder borde ha övervägts och om dessa eller palliativ vård skulle kunna ha inneburit mindre lidande och längre överlevnad.

Åklagarna har också haft en betydande dom från Högsta Domstolen att förhålla sig till. Den visar att en jämförelse ska göras av det faktiska utfallet och hypotetiska utfall av andra behandlingar.

Skulle de patienter som opererades av Macchiarini ha lidit mindre och överlevt längre med andra behandlingar? Det har inte gått att avgöra, framför allt på grund av att samtliga var svårt sjuka redan innan operationerna.

Ingen tvekan om att han varit oaktsam

För att det ska gå att styrka brottet vållande till annans död har åklagarna tre aspekter som ska gå att bevisa: att någon avlidit och att det beror på att den misstänkte har orsakat det och gjort det genom oaktsamhet.

Vad gäller operationerna med de syntetiska luftstruparna, som var indränkta i stamceller och inte testade i djurförsök, råder ingen tvekan hos åklagarna om att Macchiarini varit oaktsam.

– Behandlingsmetoden var oprövad, det var en hög risk och innebar ökade krav på aktsamhet. Det var inte klart för någon inblandad person hur implantatet skulle utvecklas i kroppen. Det är ingen tvekan om att Macchiarini varit oaktsam, och att oaktsamheten ökat för varje operation, på grund av frånvaro av resultat och negativt förlopp, säger Anders Tordai, kammaråklagare.

Den stora förundersökningen och åklagarnas beslut att lägga ned målen visar alltså att en läkare kan vara grovt oaktsam, men att det ändå inte går att bevisa att handlingarna varit brottsliga, utifrån lagstiftningen.

Två andra brott preskriberade

Åklagarna lägger nu ned målet. På frågan om åklagarna anser att lagstiftningen är tillräckligt på området, svarar kammaråklagare Jennie Nordin:

– Vad gäller de två först anmälda brotten mot läkemedelslagen och etikprövningslagen, som gjordes av Läkemedelsverket och Inspektionen för vård och omsorg, så är de preskriberade. Man skulle kunna höja straffmaximum och höja preskriptionstiden. Det har lagstiftaren en möjlighet att se över.

Är möjligheterna att få Paolo Macchiarini straffrättsligt åtalad i Sverige uttömda nu?

– Ja, enligt min bedömning, säger Jennie Nordin.

I tidigare utredningar av experter har allvarlig kritik riktats både mot Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset, bland annat för att inga etiska prövningar gjordes innan operationerna.

Här är åklagarnas bedömning av de patienter förundersökningen gäller:

Patient ett

Remitterades från Island. Recidiv av tidigare behandlad ovanlig cancer i luftstrupen. Fått en andra bedömning av amerikanska läkare som rekommenderade enbart palliativ behandling. Inget vävnadsprov på tumören togs före Macchiarinis operation.

Patienten avled 2 år och 8 månader efter operationen. Socialstyrelsens rättsliga råd pekar på att flera metoder borde utretts. Men det går enligt åklagarna inte att bevisa att andra metoder med stor sannolikhet hade gett ett bättre utfall.

Patient två

Kom på eget initiativ från USA. Hade en växande tumör i luftstrupen som behandlats med stent, cellgift och strålning. Amerikanska läkare hade uteslutit kirurgi.

Då Macchiarini inlett operationen framkom att tumören även växte i båda bronkerna. Socialstyrelsens rättsliga råd menar att operationen borde avbrutits och att palliativ vård skulle satts in. Patienten dog tre månader efter operationen.

Obduktion har inte kunnat genomföras då anhöriga motsatt sig det.

Det har inte gått att bedöma om operationen förkortade patientens liv. Mycket tyder dock på att palliativ vård varit den bästa insatsen.

Patient tre

Kom från Turkiet med mycket allvarliga skador i luftstrupen och en svår infektion. Opererades av Macchiarini vid två tillfällen. Avled senare i USA.

Socialstyrelsens rättsliga råd gör bedömningen att andra metoder borde ha övervägts, men att de inte fanns.

Åklagarna menar att det inte går att bevisa att de allvarlig komplikationerna efter operationen hade uteblivit utan operation.

Patient fyra

En patient med ett komplicerat tillstånd i svalg och halsregionen och förträngd luftstrupe hade tracheostomi sedan två år. Opererades för att ta bort skadan och underlätta andningen. Luftstrupens två delar syddes efter det ihop.

Fick andningsstopp och hjärtstopp en vecka efter operationen. Dog senare efter ytterligare omständigheter.

Utrett av Socialstyrelsen som Lex Maria-fall utan kritik för operation och eftervård.
Enligt åklagarna går inte oaktsamhet att bevisa. Metoden var erkänd och anses vedertagen.