"När hjälpen körde i diket" är namnet på David Angelsens masteruppsats som han skrev när han läste riskhantering vid Karlstads universitet. Hans studie är närmast unik eftersom det saknas nyare forskning eller samlad statistik när det gäller trafikolyckor med ambulanser.

– Det var ett väldigt tidskrävande arbete att få en samlad bild över antalet olyckor och jag har säkert inte hittat alla utan det finns nog ett stort mörkertal, berättar David Angelsen.

Alla slags olyckor

Sammanlagt hittade han 194 trafikolyckor för tidsperioden 2010-2016 där ambulans varit inblandad på något sätt. Det handlar om alla slags olyckor, från mindre incidenter till stora och allvarliga händelser.

För sjuårsperioden hittade han 101 polisregistrerade ambulansolyckor genom att söka igenom Transportstyrelsens olycksdatabas Strada på flera olika sätt. Utöver det har han samlat in statistik från Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg och gått igenom medias rapportering med hjälp av Mediearkivet. Efter att ha sållat bort dubbletter resulterade det i ytterligare 93 ambulansolyckor under perioden.

Några fakta från de 101 olyckor med ambulanser inblandade som rapporterats i Strada:

  • Totalt 205 personer rapporterades som skadade.
  • Tre personer omkom och 20 blev svårt skadade.
  • De vanligaste olyckstyperna var upphinnandeolyckor och korsande olyckor.

Kunskapen sprids inte

David Angelsen, som själv har utbildning inom både ambulans och anestesivård och har arbetat inom ambulanssjukvården, ser flera problem med att det inte finns någon sammanhållen nationell statistik över trafikolyckor med ambulanser.

David Angelsen
David Angelsen har gjort en studie om ambulansolyckor. Foto: privat

– Det gör ju också att det inte är omöjligt att dela med sig av erfarenheter och lära av varandra och arbeta mer strukturerat med att öka säkerheten, säger han.

Även om en allvarlig olycka vanligtvis följs upp lokalt där den har hänt så sprids inte kunskapen.

Säkerheten kan bli bättre

David Angelsens studie visar också att eftersom det inte finns någon regleringen av utryckningskörning så är det stora skillnader mellan olika delar av landet om vad som gäller. Till exempel vad som krävs för att få köra blåljus.

Ansvaret för att den som kör ambulans har rätt kompetens ligger hos varje enskild vårdgivare. Körtest ingår vanligtvis vid rekrytering, men i studien beskriver flera personer att det kan vara ett problem att nyanställda har begränsad körvana och fordonsintresse.

Läs också: Forskare efterlyser körkompetens för ambulans

En annan slutsats är att säkerheten i ambulansen kan bli bättre. Mycket handlar om utformning av vårdutrymmet och möjligheten att kunna vårda med säkerhetsbälte på.

Norge en möjlig modell

David Angelsen tror att många av de problem som han upptäckt i sin studie skulle kunna lösas med en bättre nationell samordning. Arbetsmiljö, patientsäkerhet och trafiksäkerhet måste ses tillsammans - inte som separata delar.

– När det inte finns samlad nationell statistik och detaljinformation om händelserna blir det svårt att få en överblick av ambulansolyckor. Det försvårar också vidare forskning och skadepreventivt arbete, säger han.

En lösning skulle kunna vara att titta på Norge där det finns en speciell grupp som nationellt utreder trafikolyckor med ambulanser och i varje enskilt fall bedömer om de behöver utredas mer.

– Det skulle öka möjligheterna till ett systematiskt lärande på ett nationellt plan.