Att få cancer och behöva strålas i huvud- och halsområdet kan ofta ge långvariga problem med smärta och muntorrhet. Det gör det svårt att äta och viktnedgång är ett vanligt problem.

I Karlstad och Örebro finns två sjuksköterskeledda mottagningar som stöttar den här patientgruppen efter avslutad strålbehandling. Här jobbar specialistsjuksköterskor med särskild kunskap inom onkologi och nutrition.

Men vilken skillnad gör vården som ges på dessa sjuksköterskeledda mottagningar? Maria Larsson, professor i omvårdnad vid Karlstads universitet, har undersökt detta och kommit fram till att det spelar stor roll för patienterna.

Stora skillnader

Hon har tillsammans med Kaisa Bjuresäter, lektor på Karlstads universitet, följt upp 139 patienter som alla strålats på sjukhusen i Karlstad och Örebro. Där den ena gruppen fått fortsatt vård på någon av de två sjuksköterskemottagningarna för patienter med cancer i huvud- och halsområdet och den andra jämförande gruppen (med patienter från kringliggande landsting) fått vård enligt det vanliga vårdprogrammet.

Den första gruppen, som haft regelbunden kontakt med specialistsjuksköterskor inom onkologi och nutrition på de särskilda mottagningarna, minskade i vikt med 5-7 procent under ett år. Den jämförande gruppen, som fått vanlig eftervård, minskade med 10-12 procent i vikt. En skillnad som är signifikant.

– De tre första månaderna är extra viktiga och man ska vara särskilt uppmärksam på patienter som har fler problem, både smärta och muntorrhet, säger Maria Larsson.

Patienterna följdes upp under ett år. Efter tre månader vände kurvan uppåt även för kontrollgruppen, som fram tills dess haft mer ont, svårare att äta och större viktminskning.

Helthet och kontinuitet 

Framgångsfaktorn med de sjuksköterskeledda mottagningarna är enligt Maria Larsson den täta uppföljningen och att patienter med behov av smärtlindring och stöd får mer hjälp snabbare.

I framtiden tror hon att den här typen av mottagningar skulle kunna utnyttjas ännu mer. Att specialistsjuksköterskor som är bra på helhetsbedömningar och personcentrerad vård skulle kunna ta över fler uppgifter som gäller uppföljning, som i dag av tradition sköts av läkare.

Men det behövs mer forskning. Maria Larsson skulle bland annat vilja titta på de hälsoekonomiska aspekterna, om det i ett vidare perspektiv går att spara pengar på sjuksköterskeledda mottagningar genom minskade sjukskrivningar hos patienter och anhöriga och färre akutinläggningar, bland annat.

Mer studier behövs

– Om man tittar internationellt och på de sammanställningar som är gjorda kan man konstatera att sjuksköterskeledda mottagningar visar på resultat och gör skillnad. Omvårdnaden ger ett helhetsperspektiv. Vården är minst lika säker, ibland säkrare. Men det behövs fler robusta studier som ger mer generaliserbar kunskap och tyngd, säger hon.

Hennes egen studie, som ger ny kunskap om att sjuksköterskeledda mottagningar gör skillnad, är ett steg i den riktningen.

Sjuksköterskemottagningarna i Karlstad och Örebro för patienter med cancer i huvud- och halsområdet startade som ett projekt, men har permanentats eftersom de fungerat bra och ingår nu i det vanliga vårdutbudet inom landstinget i Värmland och region Örebro. Rätt beslut – om man ska utgå från resultatet i Maria Larssons forskning.

Läs om fler sjuksköterskeledda mottagningar inom andra områden:

De startar en sjuksköterskeledd alkoholmottagning. 

Bara fördelar när patienterna fick träffa sjuksköterska i stället för läkare. 

Sjuksköterskor leder ny levermottagning. 

Självskadande patienter skriver in sig själva. 

Kirurgsjuksköterskan som inte släpper patienten.