Så sent som i april i år gav Folkhälsomyndigheten ut en rapport som försöker svara på varför den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige. Under perioden 1985-2014 ökade andelen 13- och 15-åringar som rapporterade psykisk ohälsa i form av återkommande psykosomatiska symtom.

Men det är inte detsamma som att de unga är mindre tillfreds med sina liv i dag jämfört med tidigare. I en enkätstudie från 2017/18 som besvarats av drygt 4 000 skolelever (svarsfrekvens 47 procent) uppger de allra flesta 11-, 13- och 15-åringar att de är tillfreds med sina liv.

Många mår bra

Faktum är att andelen tonåringar med hög livstillfredsställelse har varit oförändrad sedan Folkhälsomyndigheten genomförde sin allra första undersökning av skolbarns hälsovanor år 2001/2002. Detta trots att andelen som har minst två psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan ökat bland såväl pojkar som flickor under samma period.

Återkommande psykosomatiska besvär är dock vanligare bland flickor. På motsvarande sätt är en lägre andel bland flickorna nöjda med sina liv jämfört med pojkarna.

  • Bland de 13-åriga flickorna uppger 81 procent hög livstillfredsställelse jämfört med 90 procent bland de 13-åriga pojkarna.
  • För 15-åringarna är motsvarande siffror 77 respektive 86 procent

Viktig inte ska problem

I en rapport som nyligen gavs ut av föreningen Mind ifrågasätts om dagens unga verkligen mår så dåligt som det verkar i många av de studier som presenterats om ungas psykiska hälsa på senare år.

– Den psykiska ohälsan bland unga är ett stort problem som behöver uppmärksammas av vården. Men det är också viktigt att inte skapa problem i onödan, vilket är risken när man ständigt beskriva unga som sårbara, sade föreningens generalsekreterare Karin Schultz nyligen i en intervju i Vårdfokus.