Som Vårdfokus skrivit om tidigare är den psykiska ohälsan hos barn och unga en stor utmaning för skolsköterskor inom elevhälsan. Många elever mår dåligt och det är svårt att hinna arbeta förebyggande. Folkhälsomyndigheten rapporterade nyligen om behovet av en stärkt elevhälsa för att nå unga som mår dåligt.

Läs mer: Stärkt elevhälsa kan förbättra ungas psykiska hälsa

Nu vill också unga se mer satsningar för att stärka elevhälsans arbete. Det framkommer i Ungas beställning till samhället som den nationella samordnaren inom psykisk hälsa Kerstin Evelius och Sveriges psykologförbund sammanställt.

Unga tycker till

De har låtit representanter från Sveriges elevkårer, föreningen Tilia och Maskrosbarn i åldrarna 13-25 år svara på vilka förändringar de vill se i samhället för att förbättra den psykisk hälsan. Svaren har resulterat i en sjupunktslista som de i går skickade till socialminister Annika Strandhäll (S). 

– Vill vi motverka psykisk ohälsa är det avgörande att satsa på den kommande generationen, och för att lyckas måste vi lyssna på dem och ta deras kunskap om sin egen situation på allvar. Och agera efter det. Det här är inte bara en beställning till regeringen, utan till oss alla, säger Kerstin Evelius, i ett pressmeddelande.

Vill ha tydigare mål 

De unga vill se en rad förändringar inom skolan och samhället. Förslagen har de listat i sju övergripande punkter: 

  • Ökad tydlighet och stöd för att nå kunskapsmålen. 
  • Kunskap och psykisk hälsa och livets utmaningar. 
  • Elevhälsans funktion.
  • Tillgänglig information och tidigt stöd. 
  • Rätt till fritidsverksamhet och ett tryggt sammanhang. 
  • Kunskap om sexualitet och könsnormer.
  • Inkludera unga i alla beslutsfattande processer som rör dem. 

I skolan vill ungdomarna bland annat vara med och revidera kunskapsmålen och ha en bättre dialog med lärarna. De vill att kunskap om psykisk hälsa ska vara en del av läroplanen och att elever ska få kunskap om bland annat oro, ångest och stress.

Elevhälsan- ett viktigt nav

När det gäller elevhälsan vill unga se utökade resurser för att kunna stärka eleverna. De vill öka tillgängligheten med längre öppettider och att lokalen ska vara centralt placerad i skolan. Personalen ska vara aktiv och närvarande för att skapa relationer. De vill också att elevhälsan ordnar stödgrupper med fokus på stresshantering, självkänsla och likande. Vidare önskar de unga att alla elever ska ha ett obligatoriskt samtal per termin som ska beröra både somatisk och psykisk hälsa och det ska gälla ända upp till sista året på gymnasiet. 

Stöd från kommuner

Det behövs även förändringar i samhället i stort, menar de unga. De vill ha mer information om vart man kan vända sig vid psykisk ohälsa och en mer samanhållen vårdkedja. Det ska finnas trygga platser för ungdomar att spendera sin fritid på, kommunerna bör erbjuda alla gratis läxhjälp och arbeta förebyggande och ge stöd till unga som blivit utsatta för sexuella trakasserier eller våld. 

Vill vara med och besluta

Unga vill bli lyssnade på och delaktiga i beslut som rör dem. Det kan handla om allt från skolfrågor till politik och expertutlåtanden. 

– Våra röster är aldrig lika mycket värda som de vuxnas. Därför känns det bra att vi nu blir tagna på allvar, ända upp på regeringsnivå, säger Jaqueline Stål, en av de ungdomar som varit med och tagit fram förslagen, i pressmeddelandet.

Regeringen säger att de nu kommer att analysera de ungas beställning i regeringskansliet.