Irene Svenonius (M) har varit finanslandstingsråd i Stockholm i snart två år och tog under hösten även över det yttersta ansvaret för personalfrågorna.

Nu säger hon och den blågröna politiska majoriteten att vårdyrkena måste göras mer attraktiva och att Stockholms läns landsting, som blir Region Stockholm vid årsskiftet, ska bli Sveriges bästa offentliga arbetsgivare för vårdens medarbetare. Inte minst för att göra det enklare att rekrytera och behålla personal.

Som det ska fungera

Att skärpa till löneprocessen är en viktig del i den här satsningen som ingår i budgeten för 2019, berättar hon.

Irene-Svenonius
Irene Svenonius.

– Det är självklart att alla ska ha individuella lönesamtal och utvecklingssamtal. Det finns högre chefer i vården som tror att det är så det fungerar. Men när jag möter vårdens anställda säger många till mig att de bara får en lapp i handen, ingen återkoppling, inget om vad som förväntas av dem eller hur de kan få upp sin lön. Detta tror jag är förödande. Dialogen mellan chefen och medarbetaren är jätteviktig, säger Irene Svenonius.

Alliansen har styrt Stockholms läns landsting i 12 år. Att lönen ska vara individuell och utgå från din kompetens och ditt bidrag till verksamheten, det står sedan länge i kollektivavtalet. Varför har ni inte tagit ansvar tidigare för att få det här att fungera?

– Jag kan inte svara på det. Det här är en struktur i offentlig sjukvård i hela Sverige. Jag anar att det är kultur och tradition bakom. Men på något sätt har vi nått vägs ände. Vi ser personalomsättningen och sjukskrivningstalen, ökade kostnader för inhyrningar och rekryteringar. Det här är inte acceptabelt. Det går inte att väja undan längre, säger Irene Svenonius.

Koll på cheferna

För att kunna följa upp och kontrollera att alla medarbetare får individuella utvecklingssamtal och lönesamtal ska det läggas till frågor om detta i medarbetarundersökningen, berättar hon. Den politiska ledningen vill också att det skapas kompetensstegar som kopplas till lön. Lönespridningen behöver öka och kopplingen mellan kompetens och bidrag till verksamheten ska synas tydligare i lönekuvertet.

För att detta ska fungera behöver lönesättande chefer få budgetansvar fullt ut, säger Irene Svenonius.

– Vi ger befogenheter men ställer också större krav på cheferna att vara chefer och att inte skicka någon till HR för att diskutera lön. Vi kommer även att lägga pengar på utbildning och stöd till chefer och ledare.

Försiktigt positiv

Vårdförbundets avdelningsordförande i Stockholm, Gunilla George, tycker att hon hör ett nytt tonläge från landstingsledningen och hon tycker att det är intressant.

Gunilla George, avdelningsordförande Vårdförbundet Stockholm
Gunilla George.

– Löneprocessen är något Vårdförbundet haft mycket synpunkter på, så det är spännande att finans- och personalborgarrådet lyfter det här som en viktig fråga.

Nu är det viktigt att arbetsgivaren involverar de fackligt förtroendevalda, inte minst för att reda ut vad ett meningsfullt lönesamtal är, säger Gunilla George. Inför budgetåret 2019 har Vårdförbundet yrkat på att första linjens chefer ska få mandat att påverka budgetplanering och löneöversyn, för att kunna föra en god personalpolitik, få till en ökad lönespridning och kunna prioritera.

Ge chefer förutsättningar

Gunilla George vill även lyfta fram vikten av att chefer i vården har lagom många anställda under sig, en hanterbar grupp för att det ska fungerar att ha kloka medarbetarsamtal och lönesamtal.

Vad är ditt bästa tips till politikerna, som vill göra Stockholms läns landsting till Sveriges bästa offentliga arbetsgivare?

– Att de som arbetsgivare inte bara ser till att löneprocessen fungerar väl utan också att det blir en rejäl skillnad för medarbetarna i lön efter en löneöversyn. Att de skall fortsätta med utbildningsinsatser, men inte med kravet att medarbetare måste stanna kvar eller blir återbetalningsskyldiga. Framför allt måste de jobba med arbetsmiljöfrågorna på arbetsplatserna, för idag är arbetsmiljön mycket ansträngd på många håll inom SLL.