Den nya metoden innebär att inandade nanopartiklar fastnar på olika sätt i en frisk och i en sjuk lunga. Genom att mäta partiklarna som andas ut går det att få information om hur lungan mår.

Forskarna hoppas att metoden på sikt kan komma att användas kliniskt och därmed rädda liv, eller åtminstone bromsa sjukdomsförloppet.

Tidigt upptäckt avgörande

Kol, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, är en av världens dödligaste sjukdomar. I Sverige är närmare en halv miljon människor drabbade. Att upptäcka kol tidigt är ofta avgörande för att bromsa sjukdomsförloppet.

– Genom att mäta mönstret som uppstår när vi andas in en viss typ av nanopartiklar kan vi få information om lungans struktur och funktion. Vi kan även upptäcka förändringar hos den som drabbats av lungsjukdom, säger Jonas Jakobsson, aerosolforskare som nyligen disputerat med en avhandling i ämnet, vid Lunds universitet.

Undersökningen tar 15 minuter

Metoden bygger på vetskapen att nanopartiklar rör sig på ett förutsägbart sätt i luft. Hur stor andel av partiklarna som fastnar i lungan vid inandning beror på hur länge de befinner sig i luftvägssystemet och hur långt det är till ytorna i lungan.

– Hos en person som drabbats av kol bryts lungvävnadens lungblåsor ner och det bildas förstorade hålrum i lungan. Hålrummen leder till att partiklarnas avstånd till vävnaden blir längre och att färre partiklar fastnar i den delen av lungan.

En undersökning med den så kallade AiDA-metoden tar runt 15 minuter och mängden partiklar som andas in är jämförbar med luften vi normalt sett har omkring oss i vardagsmiljön.

– De partiklar vi använder har inga kända eller misstänkta hälsoeffekter.