Varje år drabbas cirka 7 600 kvinnor av bröstcancer i Sverige. För att minska antalet cancerfall och öka chanserna att kunna sätta in behandling så tidigt som möjligt erbjuds mammografiscreening till alla kvinnor i åldrarna 40-74 år. Två av tre bröstcancertumörer som diagnosticeras idag upptäcks inom det svenska screeningprogrammet

Ändå tackar var femte kvinna nej till mammografin.

Att skicka ut  påminnelser har visat sig ha en positiv effekt. Trots det, och trots att det finns riktlinjer från EU och Regionala cancercentrum i samverkan, RCC, om att påminnelser ska skickas ut, görs det bara i 10 av 21 landsting och regioner. Det visar en kartläggning från Bröstcancerförbundet.

Läs också: Fler bröstcancertumörer hittas vid 3D-screening

Marginell men viktig ökning

I Skåne ökade antalet kvinnor som undersöktes med 5 procent efter att en ny kallelse skickats ut. I Västra Götaland ökade deltagandet med 3 procent. På dessa ställen kombinerades påminnelsen med extra informationsinsatser.

– 3–5 procent kan tyckas vara en liten ökning, men ju senare en cancertumör upptäcks desto större lidande för den drabbade och hennes anhöriga. Dessutom blir kostnaderna för sjukvården större när sjukdomen upptäcks sent, säger Susanne Dieroff Hay, ordförande i Bröstcancerförbundet.

3 av 10 i Stockholm uteblir

Andelen som går på mammografi är oftast lägre i storstäder. En delförklaring är att det finns flera privata kliniker i storstäderna som erbjuder undersökningar vid sidan av screeningprogrammet och som därmed inte kommer med i statistiken.

Stockholm är ett av de landsting som sticker ut, tre av tio kvinnor kommer inte till mammografin. Så har det inte alltid varit. Under 90-talet skickades en automatisk påminnelse till de som inte kom på mammografi. Men i samband med att stockholmslandstinget köpte in ett nytt datasystem år 2000 försvann funktionen, och genast minskade antalet deltagare.

Många hinder på vägen

Det finns flera studier om orsakerna till varför kvinnor inte går på mammografi. De som uteblir kan grovt delas in i tre grupper:

  • Kvinnor med kortare utbildning och svagare ekonomi
  • Kvinnor mellan 40–50 år
  • Utrikesfödda kvinnor

En del tänker att de inte hör till de som drabbas, att de är för unga. Kvinnor i åldern 40–50 år tampas med ett hektiskt livspussel och prioriterar ofta ner sig själva. I andra fall spelar ekonomiska och sociala faktorer in. Det finns de som är rädda för svaret eftersom de inte anser sig ha råd att vara sjuk.

Ovanpå det kommer känslomässiga hinder som att det kan vara obehagligt att komma på undersökningen. Några tycker att det gör ont, andra låter bli eftersom de helt enkelt inte vill veta svaret.

Särskilt svårnådd grupp

Bland utlandsfödda kan det finnas språksvårigheter som gör det svårt att ta till sig informationen i kallelsen, samt en bristande kunskap om vad förebyggande vård innebär. I vissa kulturer är bröstcancer tabubelagt och kunskapen om vad sjukdomen innebär är därför inte välkänd.

– Att sjukdomen är tabubelagd bidrar tyvärr till bristande kunskap om varför de ska undersöka sig fastän de är friska. Det behövs därför riktade kommunikationsinsatser för att nå den gruppen med rätt information, säger Susanne Dieroff Hay.