I en debattartikel i Svenska Dagbladet i dag kritiseras bland annat Vetenskapsrådet för att inte lyfta fram behovet av omvårdnadsforskning och vårdvetenskap tillräckligt mycket. Kritiken kommer från Svensk sjuksköterskeförening och flera forskande sjuksköterskor, som också anser att de grupper som fattar beslut om vart forskningspengar ska gå alltför ofta domineras av läkare och att det kan påverka besluten.

Mindre kunskap och karriär

Ami Hommel, svensk sjuksköterskeförenings ordförande, ser flera negativa konsekvenser av det här. Dels går vården miste om ny kunskap inom ett stort område som gynnar patienterna. Exempelvis evidens om förebyggande åtgärder och den holistiska vården av hela personen, patienters närstående och deras livssituation.

Dels minskar sjuksköterskornas möjlighet till kompetensutveckling och akademisk karriär, som i sin tur drabbar högskolor och universitet som har behov av disputerade lärare till sjuksköterskeprogrammen. Sämre karriärmöjligheter minskar yrkets attraktionskraft och bidrar tillsammans med bristen på lärare till sjuksköterskebrist och stängda vårdplatser.

– Får man inte medel till omvårdnadsforskare så får vi inte heller tillräckligt med kliniska lektorer och kliniska professorer. Vi har nu sett flera som ställer in specialistutbildningar och Mittuniversitetet som blev tvungna att pausa grundutbildningen en termin på grund av lärarbrist. Vi har också stora pensionsavgångar framför oss, säger Ami Hommel.

Fokus på medicin

Svensk sjuksköterskeförening har gått igenom Vetenskapsrådets kommande forskningsöversikter och konstaterar att omvårdnadsforskning och vårdvetenskap har en alltför undanskymds plats här. Vetenskapsrådet är Sveriges största statliga forskningsfinansiär. Forskningsöversikterna är till för att ge en lägesbeskrivning av respektive forskningsfält och rekommendationer om insatser som krävs för att främja forskningen i Sverige.

– Vi har framför allt kritik mot forskningsöversikten som handlar om Klinisk behandlingsforskning. Här skriver man om medicin, men den vårdvetenskapliga delen saknas. Risken är att man exkluderar ett stort forskningsfält, säger Ami Hommel.

Var är sjuksköterskorna?

Vetenskapsrådets forskningsöversikter tas fram av med hjälp av ämnesråd och kommittéer där vårdens professioner ska finnas representerade. Men enligt Svensk sjuksköterskeförening är det en stor obalans i grupperna. Ami Hommel anser att det behövs fler som talar för omvårdnadsforskningens betydelse.

- Det handlar inte om kvotering utan om att vi behöver rätt kompetens i bedömargrupperna. Om vi tänker på professionens storlek så borde fler sjuksköterskor vara representerade.

Finns det något sjuksköterskorna själva skulle kunna göra för att lyfta omvårdnadsforskningens status?

– Svensk sjuksköterskeförening driver bland annat Magnetmodellen, att det behövs sjuksköterskor på alla ledningsnivåer som både har mandat och kunskap att prata om omvårdnadens betydelse. Vi måste också bli bättre på att ställa krav, exempelvis att du som specialistutbildad kommer tillbaka och kräver relevanta arbetsuppgifter. Det handlar också om att vi måste ha en stolthet i kåren och förstå hur viktiga de här kunskaperna är för att kunna bedriva en god omvårdnad, säger Ami Hommel.