Karolinska drar tillbaka delar av kritiserad modell

Karolinska drar tillbaka delar av kritiserad modell
Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Foto: Susanna Pagels

Nu backar ledningen vid Nya Karolinska i Solna på delar av sin kritiserade verksamhetsmodell. Enheter slås ihop, antalet chefer minskas och begreppet verksamhetschef återinförs. Barn- och kvinnosjukvård separeras.

Begreppet klinik återinförs inte, den tematiska modellen med patientflöden kvarstår. Men termen värdebaserad vård, som användes flitigt sedan den nya organisationen för Nya Karolinska sjösattes 2016, är raderad.

Vid Vårdfokus intervju i april med den nytillträdde sjukhusdirektören Björn Zoëga, beskrev han att sjukhuset hade börjat se över verksamhetsmodellen.

.

– Förslagen ska komma från dem som arbetar i systemen. Det jag har fått höra är bland annat att det finns oklarheter när det gäller mandaten och att vissa patientflöden är för små. De närmaste veckorna kommer vi att lyssna på medarbetarna och fråga efter vilka förändringar som de anser behövs, sa Björn Zoëga bland annat i artikeln.

Nytt förslag

Återkommande kritik av nuvarande modell har bland annat rört otydligt chefsansvar och svaga mandat, för många chefer och för små personalgrupper och enheter. Långa, krångliga beslutsvägar, beslut som fattas på för hög nivå, mycket möten och oklarheter i informationsflödet är andra problem som medarbetare har för fram, enligt det pressmeddelande som Karolinska universitetssjukhuset gått ut med.

Grunden med patientflöden och ledningsgrupper behålls även i den modifierade verksamhetsmodellen. Förslaget sammanfattas i fem punkter:

  • Färre chefer: Patientområdeschef och patientflödeschef slås ihop och kallas ”verksamhetschef”. Detsamma gäller för funktionsområdeschef och funktionsenhetschef. En verksamhetschef är chef över en medicinsk enhet eller omvårdnadsenhet.
  • Medicinska enheter slås ihop och blir färre men större. Det ska ge bättre flexibilitet och bredd i vården av patienterna och möjlighet för verksamhetschefen att påverka enhetens ekonomiska resultat.
  • Teman slås ihop och isär och en funktion försvinner: Tema hjärta kärl och neuro bildas genom en sammanslagning av två teman. Tema akut och reparativ medicin bildas genom att ett tema och en funktion slås ihop. Tema barn och kvinnosjukvård delas upp i två teman.
  • Ansvar för en specialitet ges till verksamhetschefen. Saknas kompetens tillsätts specialitetsansvarig.
  • Ny enhet för multisjuka: Inom tema åldrande skapas enheten multisjuka patienter. Den ska både fungera konsultativt och ha huvudansvar.

Läs också: Nya Karolinskas vårdmodell delar personalen

Än så länge handlar det om ett förslag som bland annat ska förankras och samverkas med de fackliga organisationerna. Den nya modellen beräknas kunna införas tidigast i slutet av 2019.

– Jag vill ge tid över sommaren för medarbetare att ha synpunkter på justeringarna innan beslutet fattas. Det har varit ett gediget förberedelsearbete och många har haft möjlighet att ge inspel, så jag hoppas att de flesta upplever att de justeringar som görs går i rätt riktning, säger Björn Zoëga i pressmeddelandet.

Förslag till ny organisation

Karolinska universitetssjukhusets teman fortsätter att vara sju:

  • Barn (tidigare hopslagen med kvinnosjukvård)
  • Kvinnosjukvård (”…får tydlig prioritet med möjlighet att förstärka fokus på kvinnors sjukdomar.”)
  • Hjärta, kärl och neuro (två teman slås ihop)
  • Cancer
  • Akut och reparativ medicin (här ingår också trauma. Akutverksamhet var tidigare en funktion)
  • Inflammation och infektion
  • Åldrande (ny enhet skapas för multisjuka patienter)

Antalet funktioner, som samlar kompetenser, föreslås minska till fyra:

  • Operation och intensivvård
  • Bild och fysiologi
  • Universitetslaboratoriet
  • Hälsoprofessioner (psykologer, logopeder, m fl)

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida