Redan i samband med att utredningen Framtidens specialistsjuksköterska – en ny roll, nya möjligheter – presenterades i höstas möttes stora delar av förslagen av kraftig kritik från bland annat Vårdförbundet, men även från Svensk sjuksköterskeförening, SSF.

Nu har flertalet remissinstanser gett sin syn på betänkandet. Vårdförbundet avstyrker merparten av förslagen.

Endast tre inriktningar kvar

I utredningen föreslås bland annat att åtta av dagens elva statligt reglerade inriktningar för specialistutbildning tas bort. Endast anestesisjukvård, intensivvård och operationssjukvård ska bli kvar, då dessa bedöms som samhällsbärande. I övrigt förslås det bli upp till lärosätena att bestämma innehållet. 

Detta vänder sig såväl Vårdförbundet som SSF emot i sina remissvar, liksom Socialstyrelsen.

”Patientbehoven blir mer komplexa och avancerade och kräver specialisering inom fler områden, inte färre”, skriver Vårdförbundet.

Om förslaget genomförs befarar förbundet att arbetsgivarna bara kommer att efterfråga grundutbildade sjuksköterskor samt de tre specialistutbildningar som föreslås. Risken ökar också för att sjuksköterskor bara får gå kurser eller internutbildningar i stället för utbildningar som leder till examina.

Vårdförbundet varnar också för att vården kan bli ojämlik. Om lärosätena själva får besluta om inriktningen på flertalet av dagens specialistutbildningar riskerar de att bli olika i olika delar av landet. Det försvårar förutsägbarheten över kursinnehållet vilket kan avskräcka studenter från att söka till utbildningarna.

Tillbakagång för jämställdheten

I utredningen diskuteras om möjligheterna till dubbla examina, det vill säga både magisterexamen och yrkesexamen, bör tas bort och att det borde räcka med yrkesexamen.

Men i en allt mer kunskapskrävande och avancerad vårdmiljö behövs båda examina om specialistsjuksköterskan ska kunna utveckla och säkra kvaliteten i vården, anser förbundet.

Dubbla examina krävs också för att utbildningarna ska vara akademiskt gångbara och för att bedriva forskning och utveckling inom huvudområdet omvårdnad.

Enligt Vårdförbundet skulle det leda till en allvarlig tillbakagång för jämställdheten om en stor kvinnodominerad utbildning som sjuksköterskornas specialistutbildning skulle bli den enda yrkesutbildning på högskolenivå som enbart leder till yrkesexamen.

Röntgensjuksköterskorna blir utan

Enligt utredningsförslagen bör det i nuläget inte införas någon specialistutbildning för röntgensjuksköterskor. I stället föreslås att Universitetskanslersämbetet, UKÄ, ska utreda fråga vidare.

Detta motsätter sig UKÄ i sitt remissvar, även om man håller med om det olämpliga i att inrätta en ny yrkesexamen för röntgensjuksköterskor.

Vårdförbundet har länge krävt att en specialiströntgensjuksköterskeexamen ska införas och tycker att det är bra om förutsättningarna utreds vidare.

Avancerade specialistsjuksköterskor

I utredningen föreslås också att det ska inrättas en särskild utbildning till avancerad klinisk specialistsjuksköterska, AKS. Det som i andra länder kallas nurse practitioner.

Till skillnad mot utredningsförslaget anser Vårdförbundet inte att man ska kunna utbilda sig till AKS direkt efter sjuksköterskeutbildningen. Vårdförbundet anser snarare att AKS borde vara en påbyggnadsutbildning för dem som redan har yrkeserfarenhet, både som sjuksköterska och specialistsjuksköterska. Förbundet vänder sig också mot förslaget att AKS ska bli ett yrke med egen legitimation.

Det gör även Socialstyrelsen som dessutom avstyrker hela förslaget om en avancerad klinisk specialistsjuksköterskeexamen med motiveringen att det är för dåligt underbyggt.

Även Svensk sjuksköterskeförening motsätter sig en särskild AKS-utbildning och vill att frågan utreds ytterligare. Föreningen anser att den högre specialistnivån ska ses som ett reglerat ramverk där fler avancerade funktioner för specialistsjuksköterskor kan ingå.