Av enkät- och intervjusvar framgår att cirka 100 applikationer eller beslutsstöd med AI planeras att införas i vården de närmsta åren, och det pågår ett stort antal forskningsprojekt.

För tillfället finns det totalt 59 AI-stöd i drift i vården. Av dessa har 27 utvecklats med hjälp av maskininlärning eller djupinlärning. Resterande 32 är system som svarar på användarens frågor med hjälp av en samling regler och i förväg lagrade fakta. De kategoriseras alltså som artificiell intelligens trots att det saknar förmågan till självinlärning som annars är utmärkande för AI.

Övervakning och bildanalys

Ett vanligt område där AI används i dag är patientövervakning och stöd i hemmet. Det handlar till exempel om fjärrövervakning av patienter med hjärtsvikt och medicineringsboxar som påminner patienten om att det är dags att ta sin medicin.

Ett annat stort område där AI används är bildanalys, exempelvis som verktyg för att analysera röntgenbilder, ultraljud och mammografi.

– Detta är också det område där mest forskning pågår och där flera applikationer förväntas inom en snar framtid. Bland annat är stöd för att tolka bilder av hudförändringar på gång, säger Dick Lindberg, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Östergötland är de regioner som har flest AI-baserade stöd. Det finns även produkter hos privata vårdgivare, samt ett antal som inte tillhandahålls via vårdgivare men som kan köpas på öppna marknaden.

Kan lyfta primärvården

Enligt Socialstyrelsen kan AI på olika sätt bidra till en förbättrad vårdkvalitet. Det gäller främst inom snävt definierade uppgifter som diagnostisk bildanalys och signalanalys, EKG. Men AI kan också spela en viktig roll som beslutsstöd vid hemmonitorering av patienter med kroniska sjukdomar.

”Det innebär att primärvården med hjälp av AI skulle kunna få en mer aktiv roll i en mer nära och kontinuerlig patientkontakt och vård med preventiva insatser för att undvika sjukhusinläggningar”, står det i rapporten.

Socialstyrelsen tecknar även bilden av en mer kunskapsbaserad och personcentrerad vård, eftersom AI kan väga samman medicinska data ur olika databaser och ge förslag till beslut som baseras på individen snarare än utifrån regler som skapats på populationsnivå.

Ska stötta inte ersätta

Socialstyrelsen tillägger att AI för det mesta utför sin uppgift ”robust”, medans människors prestationer är mer varierande, vilket kan vara både en fördel och en nackdel.

– Detta talar för att vårdkvaliteten skulle tjäna på ett samarbete mellan maskin och människa för att utnyttja bådas styrkor. AI-stöden kommer att förändra arbetet för vårdpersonalen men kommer inte att utgöra ett substitut för personalens insatser, säger Dick Lindberg.