Första barnet fött efter insemination av singelkvinna
Elva månader efter att ensamstående kvinnor fått tillgång till assisterad befruktning i Sverige föddes det första barnet. Mamman inseminerades vid en privat klinik. Inom den offentliga vården har det tagit längre tid att komma igång.
I morgon den 1 april har det gått ett år sedan lagen om assisterad befruktning för ensamstående gick igenom i Sverige. Det innebär att en kvinna utan partner som vill bli förälder slipper åka utomlands för spermiedonation och ivf-behandling.
Offentlig vård dröjde
I början av mars föddes det första barnet till en singelkvinna som inseminerats i Sverige. Kvinnan hade fått behandling vid en privat fertilitetsklinik. Till skillnad från den offentligt finansierade vården kunde de privata klinikerna börja ta emot kvinnor i princip samma dag som lagen trädde i kraft.
För landets sex universitetssjukhus som utför insemination och ivf med donerade könsceller har startsträckan varit längre.
Vårdfokus har kontaktat de olika universitetsklinikerna. Det visar sig att en av anledningarna till att det har dragit ut på tiden är att det har behövts politiska beslut från varje landstings- eller regionsstyrelse. Det krävdes för att utredning och behandling skulle kunna ingå i högkostnadsskyddet enligt samma kriterier som för heterosexuella och samkönade par.
Landstinget i Uppsala var först ut med att ge grönt ljus i juni förra året. En månad senare kunde reproduktionscentrum vid Akademiska sjukhuset ta emot den första ensamstående kvinnan. Sedan dess har tio kvinnor startat behandling, 20 väntar på behandling och 20 väntar på utredning där.
Spermiebrist
Nu har landsting och regioner godkänt finansieringen en efter en. Vid årsskiftet hade en majoritet klubbat i genom beslutet så att klinikerna kunde börja ta emot kvinnornas remisser. De sista landstingen och regionerna fattade beslut så sent som i februari och mars. Under tiden har en del kvinnor valt att söka vård i andra landsting eller vid privata kliniker.
Men även om de byråkratiska hindren nu tycks vara röjda så kvarstår ett problem – bristen på spermadonatorer. Det gör att väntetiderna blir allt längre efter att utredningen är klar. I dag varierar kötiden för insemination med donerade spermier från nio månader upp till två år.