Ny studie stärker bevisen för sen avnavling
Att vänta tre minuter eller mer innan navelsträngen klipps av kan vara en enkel och billig metod för att motverka järnbrist hos utsatta barn. Det visar en svensk studie från Nepal och nu hoppas forskarna att fler länder ska ändra sina riktlinjer om avnavling.
Blodbrist drabbar drygt 40 procent av världens barn under fem år. Det kan påverka deras mentala och fysiska prestationsförmåga och ge långsiktig försämring av tillväxt och utveckling. I hälften av fallen beror blodbristen på järnbrist. Tidigare studier av bland andra den svenske barnläkaren Ola Andersson har visat att sen avnavling minskar risken för järnbrist betydligt.
Järnbristen minskade
Nu har Ola Andersson och hans forskarkolleger från Uppsala universitet vidgat perspektivet och studerat effekten av sen avnavling för nyfödda i Nepal. Där har drygt 70 procent av barnen under ett år blodbrist. Forskarna inkluderade 540 nyfödda barn. Hälften av barnen lottades till att få navelsträngen klippt inom 60 sekunder från födseln medan resterande fick vänta i tre minuter eller mer.
Resultatet visar att bland de barn som avnavlats sent minskade andelen som hade järnbrist med 40 procent vid åtta månaders ålder. Även blodvärdet var något högre i den gruppen.
– Vi skulle önska att den här kunskapen sprider sig till fler länder då det kan hjälpa många utsatta barn. Bland annat i USA som har många barn med järnbrist bland sina minoritetsgrupper. Enligt de amerikanska riktlinjerna bör avnavling ske efter 30-60 sekunder, säger Ola Andersson.
Ny studie på gång
Det har snart gått tio år sedan de svenska riktlinjerna kring avnavling ändrades. I dag rekommenderas avnavling efter två till tre minuter.
– Det här är kunskap som svenska barnmorskor är väl förtrogna med. Ofta väntar de ännu längre och vad vi känner till finns det inga risker med det. Men för att ta reda på det planerar vi nu en observationsstudie i Halland för att se om det finns några risker med att vänta mer än tre minuter, säger Ola Andersson.
Studien om sen avnavling i Nepal är publicerad i den amerikanska tidskriften JAMA Pediatrics- se länk här intill.