De jobbar med blodprovet som kan revolutionera alzheimerdiagnostiken

Avdelningen för neurokemi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Mölndal är ledande inom demensforskning. Biomedicinska analytikerna Naya Gabrial och Hanane Belhaj har nyligen deltagit i valideringen av ett nytt prov som kan upptäcka Alzheimers sjukdom i tidigt skede – och beskrivs som ”revolutionerande” för diagnostiken.

Naya Gabrial läser av streckkoderna och granskar provrören innan hon låter dem försvinna in i maskinen, en Lumipulse G1200.

– Det går snabbt, smidigt och enkelt. Provet kan köras enskilt och behöver inte ingå i paket. 

Hon är en av ett tjugotal biomedicinska analytiker på avdelningen för neurokemi vid klinisk kemi på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Mölndal. Totalt jobbar cirka 80 personer inom laboratorieverksamheten med bland annat forskningsstudier, specialdiagnostik och rutinanalyser.

– Man kommer i kontakt med många olika yrkesgrupper: läkare, kemister och biomedicinska analytiker. Jag har bara jobbat här i två år men på den korta tiden har det hänt jättemycket. Det blir tydligt att allt i kroppen är kopplat till hjärnan och nerverna, säger Naya Gabrial.

Analysen som hon nyss demonstrerat är kopplad till det senaste vetenskapliga genombrottet inom alzheimerdiagnostik. Forskning vid bland annat Göteborgs Universitet har lett fram till en metod för att mäta biomarkören fosforylerat tau i blodplasma. Ämnet finns i de proteinnystan som bildas i hjärnans nervceller vid Alzheimers sjukdom. Detta har fram till nyligen bara kunnat mätas i ryggvätska (likvor).

Joel Simrén är ST-läkare och medicine doktor. Han beskriver blodtestet som en ”liten revolution”.

– Det finns många orsaker till exempelvis minnesproblem hos patienter. Dessa är svåra att skilja på genom enbart undersökning. Det här blodprovet blir ett enkelt och tillgängligt stöd för att reda ut den bakomliggande orsaken till symtomen, och därmed kunna styra behandling och ge korrekt information, säger han.

Att mäta det aktuella proteinet i blod i stället för i ryggvätska har flera fördelar.

– Så kallad lumbalpunktion (ryggvätskeprov) görs idag bara inom specialistsjukvården och ska inte göras på patienter som exempelvis äter blodförtunnande läkemedel. De nya blodproven kan därmed erbjudas personer som normalt inte hade gjort ett ryggvätskeprov och kan minska andelen ryggvätskeprover även på specialistmottagningar, säger Joel Simrén. 

Varje år beräknas mellan 20 000 och 25 000 svenskar drabbas av demenssjukdom, enligt Socialstyrelsen. Hög ålder är en riskfaktor och i takt med att befolkningen lever längre förväntas antalet personer som lever med demens fördubblas under kommande decennier.

Förebyggande insatser och behandling kan minska eller senarelägga utvecklingen av symtom.

– De nya antikroppsbehandlingar som nu väntar på att bli godkända i Sverige ges till personer med lindriga kognitiva besvär eller så kallad mild demens som beror på Alzheimers sjukdom. De verkar ha bäst effekt i ett tidigt stadium och därför är tidig diagnos önskvärt.

Antikropparna ges intravenöst och binder de amyloida plack som utgör typiska förändringar i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Kroppens ”städarceller” får därmed hjälp att rensa bort dem, vilket bromsar sjukdomsutvecklingen, förklarar Joel Simrén.

Svaren på de nya blodtesterna delas upp i tre risknivåer. 

Vid låga nivåer av tau-proteinet kan man med ganska stor säkerhet utesluta amyloidpatologi i hjärnan. 

I gråzonen, där cirka 15 procent hamnar, kan man inte göra en säker bedömning och behöver gå vidare med andra tester.

Vid höga nivåer kan man med ganska hög säkerhet säga att det förekommer amyloid.

– Resultatet behöver tolkas tillsammans med övrig utredning för att komma till sin rätt. Där kan vi stötta behandlande läkare. Även om vi tolkar blodproverna på samma sätt som ryggvätskeproverna så behöver vi lära oss mer, säger Joel Simrén.  

Biomedicinska analytikerna Naya Gabrial och Hanane Belhaj och molekylärbiologen Charlotte Frick har deltagit i arbetet med att validera den nya metoden.

– Det har varit väldigt omfattande och tagit lång tid. Vi har bland annat kontrollerat precision, selektivitet och interferens. Många experiment behöver göras innan en sådan här metod kan tas i drift för att det ska bli patientsäkert, säger Hanane Belhaj som tillsammans med Charlotte Frick arbetar som sektionsledare.

En viktig del av valideringen har varit stabilitetstesterna. Materialet måste frysas inom 24 timmar efter provtagning.

– Vi får in många prover, både färska och frysta, så kundernas hantering är jätteviktig, säger Naya Gabrial.

Metoden har snabbt blivit en succé. I september gjordes 94 analyser och i november hade antalet stigit till 500.

– Det är verkligen en brant ökning. Men vi anade att det skulle bli en stor efterfrågan eftersom läkarna som utvecklat den här metoden har pratat om det på olika konferenser. Vi fick flera telefonsamtal om analysen redan innan metoden togs i drift. Och vi har stor kapacitet att ta hand om alla prover om den ökningen fortsätter framöver, säger Hanane Belhaj.

ST-läkaren Joel Simrén spår att forskningsframstegen kommer att påverka den nationella demensstrategin i framtiden. 

– Omvårdnadsdelarna är fortsatt jätteviktiga men jag tror att större fokus kommer att ligga på behandling och diagnostik än idag. Det ger hopp för patienter som lever med de här sjukdomarna och kan förhoppningsvis även minska samhällsbördan som dessa sjukdomar utgör, säger han.