Strålbehandlar rörliga tumörer med precision: ”Vi anpassar efter hur kroppen ser ut just den dagen”
Tabasom Javanbakht är en av få röntgensjuksköterskor som strålbehandlar patienter i en MR-Linac. Uppgraderingar av den avancerade maskinen gör nu att behandlingen kan följas och optimeras i realtid.
Akademiska sjukhuset i Uppsala var först i Sverige med att ha MR-Linac i kliniskt bruk. Det är en kombination av en magnetkamera och en linjäraccelerator, Linac, som är en strålbehandlingsmaskin.
Den installerades 2018 och året därpå togs de första patienterna emot. Till en början var fokus på tumörer i bäckenet, bland annat prostatacancer. Sedan dess har flera patientgrupper tillkommit.
Nya bilder tas inför varje behandling och tumören följs sedan i realtid under pågående bestrålning.
– Vi anpassar behandlingen efter hur kroppen ser ut just den dagen. Det ökar precisionen i behandlingen och minskar risken för biverkningar av strålning på intilliggande organ och vävnad, säger Tabasom Javanbakht.
Har en central roll
Hon inledde karriären på akutröntgen. Där fick hon höra att det var möjligt att jobba som röntgensjuksköterska inom strålbehandling. Driven av nyfikenhet gick hon en vidareutbildning och började sedan jobba med dosplanering. I dag alternerar hon mellan dosplanering och strålbehandling och är en av sju röntgensjuksköterskor som är på MR-Linac.
I behandlingsteamet ingår bland annat läkare, sjukhusfysiker och acceleratoringenjörer. Röntgensjuksköterskorna har en central roll då de är med patienten hela tiden.
– Det är roligt att jobba på ett annat sätt. Och det är fascinerande att man på MR-bilderna ser hur mycket som förändras i kroppen under strålbehandlingen, vilket i sin tur kan påverka behandlingens precision. Med MR-Linac kan man dock agera på dessa förändringar och anpassa behandlingen så att precisionen påverkas betydligt mindre av rörelserna.
Strålning slås av och på i realtid
Hösten 2025 utvecklades behandlingen vid prostatacancer så att säkerhetsmarginalerna kan minskas och strålningen riktas mer precist.
Och i början av 2026 gjordes en uppgradering som kallas comprehensive motion management, CMM. Varje sekund tas ungefär fem MR-bilder som sedan med hjälp av avancerade algoritmer beräknar strålmålets position. Med rörelsesynkroniserad behandling, så kallad gating, slås strålningen på när tumören är inom förbestämt område, annars stängs den av.
Mer om MR-Linac
- Kombinerar linjäraccelerator, Linac, för strålbehandling med en magnetkamera, MR.
- Ger högupplösta bilder av tumör och frisk vävnad direkt före och under varje behandling.
- Möjliggör daglig anpassning av strålplanen utifrån patientens aktuella anatomi.
- Möjliggör minskade säkerhetsmarginaler. Särskilt användbar för tumörer i organ som rör sig eller ändrar form.
- Akademiska sjukhuset var först i Sverige. Region Skåne har upphandlat en MR-Linac som beräknas vara i drift hösten 2026.
Minskade säkerhetsmarginaler
Bland annat är det möjligt att bestråla en lungtumör när den befinner sig i en viss fas i andningscykeln. Men i princip alla patienter drar nytta av uppgraderingen. Säkerhetsmarginalerna kan minskas, vilket samtidigt ger mindre dos till omkringliggande frisk vävnad.
– I samband med uppgraderingen fick vi teoretisk och praktisk utbildning av tillverkaren. Nu kan vi anpassa behandlingen ännu mer utifrån den enskilde individen. Det är stimulerande att jobba i en miljö där det ständigt sker utveckling. Det här är bland det mest tekniskt avancerade som röntgensjuksköterskor kan jobba med, säger Tabasom Javanbakht.