Appen som ska ge vården svar på de mjuka frågorna

En ny applikation för mobiltelefoner ska ge svar på hur patienter mår efter att de kommit hem efter en dagkirurgisk operation. Just nu testas den i ett stort forskningsprojekt som leds av anestesisjuksköterskan och professorn Ulrica Nilsson vid universitetet i Örebro.

Efter att i många år forskat kring hur människor återhämtar sig efter en operation började Ulrica Nilsson fundera på hur man enkelt skulle kunna skapa ett kvalitetsregister där man inte bara får fram hårda data över hur många som tillfrisknar efter en svår sjukdom eller hur femårsöverlevnaden ser ut efter en viss operation.

Som omvårdnadsforskare ville hon skapa ett kvalitetsregister som även ger svar på hur patienterna mår efteråt, vilket man i dag egentligen inte har en aning om. Speciellt inte inom dagkirurgin där patienterna går hem direkt efter operationen.

Tungrodda register

Men att driva ett kvalitetsregister tar mycket tid och är ofta en komplicerad process där personalen än i dag många gånger tvingas mata in svaren för hand efter det att patienten svarat på frågorna med papper och penna.

Så varför inte låta patienterna sköta större delen av inrapporteringen själva, tänkte Ulrica Nilsson som efter många om och men kom fram till att det bästa sättet borde vara att skapa en app som patienterna enkelt kan hantera från sin egen mobiltelefon.

– Det tog lite tid att övertyga andra om att det var en god idé. Det är bara unga som använder smartphones och nästan alla som opereras är gamla, löd några av motargumenten. Men det stämmer inte. Inom dagkirurgin opereras människor i alla åldrar och i dag är det väldigt många av de äldre som faktiskt har en egen mobiltelefon, säger Ulrica Nilsson.

Appen RAPP

Sedan ungefär ett år tillbaka finns därför appen RAPP, Recovery assessment by phone points, med vilken patienten själv kan besvara hur hen återhämtar sig efter en operation.

Den har utvecklats av ett tvärvetenskapligt team bestående av forskare från omvårdnadsvetenskap, medicin, informatik, datavetenskap, hälsoekonomi och ett it-företag.

Efter ett mindre pilotprojekt prövas den sedan i höstas i en större vetenskaplig studie med sammanlagt 1 000 patienter hos fyra olika vårdgivare i Sverige. Hälften av patienterna har slumpats till att få använda appen, hälften av dem fungerar som kontrollgrupp och har alltså inte tillgång till den.

En forskningssjuksköterska hjälper patienterna med själva installationen. Därefter får de under två veckors tid dagligen svara på 24 frågor om sin hälsa. För att de inte ska glömma skickas en påminnelse med sms.

På det här viset får forskarna reda på hur patienterna har mått efter sin operation och anestesin eller om de kanske fått ont i kroppen för att de låg konstigt på operationsbordet. De får också veta om patienten behöver få stöd och hjälp i sin återhämtning.

Bonusfråga för patienten

Detta mäts genom den sista frågan i appen: ”Behöver du komma i kontakt med en sjuksköterska?” Den som svarar ja blir uppringd av en sjuksköterska inom 24 timmar.

Förhoppningen är nämligen är att appen även ska visa sig ge samhällsekonomiska vinster i form av att patienterna behöver uppsöka vården i lägre utsträckning än i dag.

– Studien är inte klar förrän till sommaren. Men redan nu vet vi att många uppskattar den trygghet som just den sista frågan ger. Det vi sett hittills är att ungefär var fjärde patient vill bli uppringd, och då inte nödvändigtvis dag ett efter hemkomsten.

Ulrica Nilsson har tillsammans med ett it-företag och ett holdingbolag som drivs av Örebro universitet skapat ett eget aktiebolag som döpts till just RAPP. Efter att studien blivit klar hoppas hon att de första apparna och de system som behövs för att fånga upp och bearbeta informationen kan börja säljas till de dagkirurgiska verksamheter i landet som är intresserade.

– Att vi bildat ett bolag och tar betalt av verksamheterna är för att kunna underhålla och fortsätta att utveckla produkten. Det finns många idéer och önskemål från vården och patienterna att förverkliga. Hittills har det kostat nästan 2 miljoner kronor bara i utvecklingskostnader och då är inte kostnader för forskningen inräknade, säger Ulrica Nilsson.

Mer om ämnet

• Personcentrerad vård kan underlättas av it-system
• Även smart lösning behöver ”säljas in”
• Chip ska hitta personalen
• På nya Karolinska ska samtliga patienter övervakas trådlöst
• Samtliga landsting inför samma typ av nätjournal
• App med fokus på person snarare än diagnos
• Sändare på patienten ska spåra flaskhalsar i systemet
• Hälsoappar ger inte bättre värden