Mindre tvång i psykiatrin
Nya idéer från både personal och patienter har lett till att bältesläggningar och tvångsinjektioner minskat på Halmstads sjukhus. Och patienterna är mycket mer nöjda.
Numera fikar både sjuksköterskor och läkare med patienterna varje dag. Det var från början ett önskemål från en patient och nu trivs alla med den nya vanan.
Enkäter varje vecka visar att efter förra årets storsatsning på en rad förbättringsområden känner sig patienterna mer trygga, informerade och delaktiga. Den stora majoriteten tycker också att personalens bemötande är utmärkt.
”Gör allt för patienterna”
På avdelning 26 på Halmstads sjukhus vårdas både äldre psykiskt sjuka och psykotiska vuxna i alla åldrar. Psykiatrisjuksköterskan Jane Wilms är mycket nöjd över att förbättringsarbetet gett så goda resultat. Men mitt i projektet kändes det stundtals också slitigt.
– Nu är det fantastiskt att patienter och anhöriga är så nöjda. Så fort vi började se goda resultat fick vi mer energi. Man kommer till jobbet för att göra allt för patienterna. Nu känns det enklare, med de nya rutinerna och planeringen, säger hon.
Förändringarna:
Här är några av förändringarna som genomförts:
- Ökat samarbete med öppenvården, både psykosmottagningen och den äldrepsykiatriska mottagningen. Gemensam rond varje vecka.
- Involverar anhöriga direkt och erbjuder samtal, broschyr och utökade besökstider.
- Samtal med patienten om en tvångsåtgärd är aktuell, både inför och uppföljande efteråt.
- Ökad tillgänglighet och mer social samvaro med läkare och sjuksköterskor. Daglig fika, rond med patienten och tätare läkarsamtal.
Samarbetet med öppenvården har varit avgörande för alla inblandade. Kontinuiteten förbättras för patienten och anhöriga, som vet att vården fortsätter efter den akuta fasen.
– Vi har byggt upp en fördjupad relation till de som arbetar där så planeringen för patienten blir heltäckande.
Svåra samtal
Sjuksköterskorna Jane Wilms och Marcus Grimmefors-Blomdahl har varit pådrivande för förbättringsarbetet. De lyfter fram vikten av ett nära och gott samarbete med avdelningens läkare och skötare. De tar tillsammans de svåra samtalen inför en tvångsåtgärd.
– Ofta lyckas vi övertyga patienten att ta emot medicinen frivilligt. När vi inte når fram beror det kanske på att patienten just då är misstänksam mot allt och alla, och har en annan verklighetsuppfattning, säger Marcus Grimmefors-Blomdahl.
Under projektets första år fick avdelningen ned antalet tvångsåtgärder till fem, jämfört med sju året innan, trots betydligt fler patienter. Det låter inte mycket, men är en markant förbättring för samtidigt fyrdubblades antalet patienter som tvångsomhändertagits med LPT, från 21 personer när projektet påbörjades 2013, till 88 under 2015. När vården från början inte är frivillig är det svårare att undvika tvångsåtgärder.
Vill alltid undvika tvång
– Vi försöker alltid att undvika tvång. Men när det krävs är det för patientens bästa. Medicinen ska hjälpa dem komma på rätt köl. Men det tar hårt på en och vi sitter ner efteråt och pratar, säger Jane Wilms.
Förbättringsarbetet drogs igång i samband med arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och landstings landsomfattande satsning Prio, vars mål var att minska tvångsåtgärderna inom psykiatrin.
Klara förbättringar
Efter en första idéomgång och utvärdering infördes hela 31 förbättringsåtgärder. Personalen hade god hjälp av de förslag patienter och anhöriga skrivit ned på de veckovisa enkäterna. Enkäten har också gjort att förbättringsarbetet gått att utvärdera.
Andelen patienter som från 2013 till 2015 upplever sig mycket nöjda har ökat vad gäller:
- Delaktighet från 32 procent till 62 procent.
- Trygghet från 81 procent till 96 procent.
- Information om vården från 62 procent till 78 procent.
- Bemötande från personalen från 74 till 91 procent.