Ny coronakunskap ger iva-personalen hopp
Trots skärpta lokala råd fylls svenska sjukhus återigen med covidpatienter. I Uppsala är det fortsatt mycket folk ute på krogen och i handeln, berättar iva-sjuksköterskan Fredrik Andrae. "Vi är trötta och ser ingen tendens till avmattning. Samtidigt ger vår ökade kunskap om sjukdomen hopp".
Samtliga regioner, förutom Jämtland-Härjedalen, rapporterar just nu en snabbt ökande smittspridning. I början av veckan vårdades cirka 1 000 covidpatienter på sjukhus, varav 125 på intensivvårdsavdelning. I skrivande stund har 13 av 21 regioner infört skärpta allmänna råd. Många regioner och sjukhus har gått upp i stabsläge och i flera kommuner har smittan återigen kommit in på äldreboenden.
Läs även: Enorm trötthet inför en ny våg
Ser riskgrupper ute i vimlet
Intensivvårdssjuksköterskan Fredrik Andrae, som även är förtroendevald för Vårdförbundet, jobbar på centralintensiven vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, den avdelning som har huvuduppdraget för covidpatienter. Varje dag efter jobbet passerar han genom stan på promenaden hem. Då ser han fulla restauranger och en kommers utan uppehåll.
— Det känns märkligt att gå från en full avdelning och sedan se personer i riskgrupper inne på ett köpcentra där det är provocerande mycket människor i rörelse. Just nu mäktar vi med covidpatienterna med ordinarie personal på iva. Men det är små marginaler, fortsätter det så här måste vi trappa upp och då blir annan vård lidande, säger Fredrik Andrae.
Läs även: ”Man blir tagen av vad de har att berätta”
Fick lära upp många
Den stora frågan är hur personalen ska orka. Fredrik Andrae i Uppsala berättar om en intensiv och tuff vår, trots att Akademiska var väl förberett med rutiner och skyddsutrustning. När pandemin sköt fart fick han på kort tid 277 nya kolleger, varav många från operation och anestesi.
— Iklädd skyddsutrustning och med ett leende på läpparna tog vi emot och lärde upp dem, hela gänget. Det är så klart trevligt att få så många nya kolleger och vänner, men det var en väldig ansträngning, säger Fredrik Andrae.
Sedan rullade det på i ett rasande tempo fram till sommaren, då centralintensiven fick en kort respit från covidpatienter. Personalen kunde äntligen ta av sig maskerna och pusta ut ett ögonblick.
Slutkörda men målmedvetna
Men någon ordentlig återhämtning var det inte tal om. I stället för fyra veckors sammanhängande semester, som de har rätt till, blev det tre på sommaren och en på hösten. Sen drog våg två igång.
— Det är flera som beskriver att de känner sig utbrända, både fysiskt och psykiskt. Det handlar om att man är lättirriterad och har sömn- och koncentrationssvårigheter. Vi gjorde allt för patienterna, ändå gick en del bort efter lång vårdtid, längre än vi är vana vid. Det var tufft att se, och det påverkar oss fortfarande. Många fick ångestpåslag när de drog på sig masken igen, säger Fredrik Andrae.
Läs även: Många med obearbetade trauman när smittan ökar
Trots det tuffa utgångsläget finns det en beslutsamhet bland intensivvårdssjuksköterskorna. Just nu klarar de uppdraget med ordinarie personal, vilket är en fördel då de är samspelta. Samtidigt har covidfallen börjat bli en del av vardagen – en sjukdom bland andra.
— Vi iva-sjuksköterskor har fördelen att vi är vana vid svårt sjuka patienter, för oss blir omställningen inte så stor. Dessutom lär vi oss ständigt nya saker. Det gör att en del patienter kan tas om hand på en vanligt vårdavdelning och att vi på iva snabbare kan flytta patienter till en lägre vårdnivå. Det blir inte lika högt tryck hos oss nu som under våren, säger Fredrik Andrae.
Bättre behandlingar ger hopp
De behandlingsframsteg som gjorts har bidragit till en kraftigt minskad dödlighet på sjukhusen. Bland annat har vården lärt sig att en del patienter inte behöver intuberas, utan kan få syrgas genom en mask med tryckunderstöd. Och proceduren att vända patienter i bukläge, vilket är ganska ovanligt på iva i vanliga fall, har blivit standard när det gäller covidpatienter. Det ger ett bättre gasutbyte i kroppen.
— Det gäller även patienter på vårdavdelning, som ombes sova på mage, säger Fredrik Andrae
Även medicineringen har förändrats. Under pandemins början var det många patienter som drabbades av proppar i lungorna. Nu ges propplösande behandling i ett tidigt skede. Senare i sjukdomsförloppet kan det även bli aktuellt att ge det antivirala läkemedlet remdesivir och det inflammationshämmande kortisonpreparatet dexametason, som båda uppvisat goda resultat om de ges vid rätt tidpunkt.
— Just nu är vi vid gott mod och är övertygade om att vi kommer klara det här. Men vi behöver allmänhetens hjälp med att hålla nere smittspridningen, och så håller vi tummarna för ett vaccin. Om utvecklingen inte bryts ganska snart är jag orolig för att vi kommer få se en allvarlig påverkan på personalen, säger Fredrik Andrae.
Högt tryck på vården igen
- Region Uppsala blev den 20 oktober först ut i landet med skärpta allmänna råd. Några effekter på smittspridningen har ännu inte synts. På måndagen vårdades 69 patienter med covid-19 på sjukhus, varav 11 på intensiv- eller intermediärvårdsavdelning.
- Skåne, som i våras var relativt förskonat från coronavirus, har nu toppnoteringar både vad gäller antal smittade per dag och antal patienter. För tillfället är 90 covidsmittade inlagda på vårdavdelning, och 16 på iva. För att klara den ökade belastningen har Region Skåne bett om att få låna in personal från privata vårdgivare. Det handlar främst om specialistsjuksköterskor inom intensiv-, narkos- och operationsvård men också allmänsjuksköterskor.
- I Västra götalandsregionen ökade antalet smittade med 36 procent mellan vecka 44 och 45. I går, den 10 november, fanns totalt 157 inneliggande patienter, varav 28 på Iva.
- Störst är ökningen i Stockholm, som såg 4 762 nya fall av covid-19 på bara fyra dagar. Totalt vårdas just nu 393 patienter på akutsjukhus eller geriatrisk vård, varav 36 på Iva.