Psykiatri i sociala medier

”Psyksyrrorna” har hittat ett sätt att nå fler

”Psyksyrrorna” har hittat ett sätt att nå fler
”Psyksyrrorna” Mia Björlin och Hannah Angelsiöö, instagrammar och poddar för att sprida kunskap om psykisk ohälsa och hur man kan hantera den. Foto: Privat

Det började med en föreläsning om ångest, utvecklades till ett uppmärksammat Instagramkonto och snart blir det en podd. ”Psyksyrrorna” vill sprida kunskap där vården inte räcker till.

De två psykiatrisjuksköterskorna Mia Björlin och Hannah Angelsiöö jobbar inom barn- och ungdomspsykiatrin på Skaraborgs sjukhus i Lidköping. På fritiden har de en gemensam hobby – samma som deras arbete fast lite annorlunda. 

– Det här är kul och vi har fått så himla mycket positiv respons, det göder oss att fortsätta, säger Mia Björlin i telefon, och Hannah Angelsiöö som sitter bredvid och fyller i:

– Vi ser ett behov som vi som jobbar inom psykvården inte räcker till för. Vi måste börja jobba mer förebyggande. Vi vill sprida kunskap om psykisk ohälsa, minska stigmat och ge hjälp till självhjälp.

Basbehandling är grunden

Grunden för att komma till rätta med psykiska problem är psykosocial basbehandling, förklarar de. Att få ordning på sömn, kost och motion. Det är så de jobbar med barn och ungdomar på sjukhuset och likadant tänker de med sitt Instagramkonto ”Psyksyrrorna”.

– Funkar grunderna minskar sårbarheten, även om den är medfödd, och du kan ta hand om dig bättre, säger Hannah Angelsiöö.

På Instagramkontot berättar de kort och lättbegripligt om varför till exempel motion kan motverka ångest, hur amygdala och hippocampus samspelar, om vilka positiva ämnen som utsöndras vid träning. På sjukhuset skriver de ut mycket fysisk aktivitet på recept, Far. I ett annat inlägg ger de sömnhygieniska tips av samma typ som de jobbar med vid behandlingar på sjukhuset.

Blått mobilljus

– Vi berättar alltid varför. En förälder säger kanske till sitt barn att lägga undan mobilen men inte varför. Vi trycker på varför och förklarar att det blå ljuset i mobilen sänker melatoninnivån så att man inte somnar, då kan barnen förstå, säger Mia Björlin.

Finns det ingen risk att bli för lättviktig på Instagram, så att ni börjar låta som en spalt i en livstilstidning i stället?

– Det är en bra fråga och vi måste vara noggranna och reflektera över det. Vi vill blanda allvar med det lättsammare med full respekt, säger Hannah Angelsiöö.

Och det var just förmågan att förklara svåra saker på ett enkelt sätt under deras föreläsning om ångest som gjorde att de fick så mycket positiv feedback, ”det enkla sjunker in”, som Mia Björlin säger. Och Instagram-kontot ”Psyksyrrorna” är baserat på föreläsningen.

På sociala medier riktar de sig till alla, säger de. För alla känner någon som mår dåligt psykiskt. Eftersom de behandlar barn och ungdomar är de vana vid att vända sig till vuxna också  – ofta ger de redskap till föräldrarna kring hur de kan jobba med sina barn som mår dåligt.

Mia Björlin berättar att de just i dag har fått mikrofonerna och mixerbordet som beställts för podden. Hannah Angelsiöö utbrister ett entusiastiskt ”Kuuul!”

Bjuder in andra proffs

– Vi kommer att bjuda in psykiatriker, kolleger, personer med egna erfarenheter av psykisk ohälsa och anhöriga till dem, folk har redan skrivit och frågat om de får vara med, säger Mia Björlin.  

Deras engagemang sträcker sig ännu längre. Områden de ser framför sig, som de också skulle vilja lyfta fram, är bemötandet vid psykisk ohälsa inom äldreomsorgen, i den somatiska vården, inom rättspsykiatrin och missbruksvården. De här psykiatrisjuksköterskorna saknar varken idéer eller visioner.

– Vi är väldigt energiska – det är vår styrka, sammanfattar Mia Björlin.

Ett exempel från ”Psyksyrrorna”:

Nu är det dags att prata om psykisk ohälsa på riktigt, skriver ”Psyksyrrorna” i ett av sina inlägg på Instagram:

”Våga fråga! Våga visa att du bryr dig. Våga vara obekväm!
Våga fråga hur din morfar mår efter att ha blivit ensam. Våga fråga om dottern har ett självskadebeteende. Våga fråga om din väns viktnedgång beror på en ätstörning. Våga fråga om pappa har panikångest eller om din granne har en missbruksproblematik och behöver hjälp.”

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida