4 från Sundsvall:

25 februari 2010

Lisa Mattsson, hia med två år på sjukhuset:?
– Jag trivs jättebra på kliniken – jag läste kardiologi just för att få syssla med hjärtsjukvård. Det är jätte­intressant.?

Eftersom hon hade sin undersköterskekarriär i Jämtland får hon inte tillgodoräkna sig tiden där när las-listorna (för turordning enligt lagen om anställningsskydd) ska göras upp.?

– Man borde räkna annat också. Den stora omflyttningen av personal som kommer efter neddragningarna är en stor patientsäkerhetsrisk.?

Men hon har »flyktvägen« klar:?– Jag har en norsk legitimation. Min sambo är också sjuksköterska. Blir vi inte kvar här drar vi till Norge.

Carina Dahlgren, hia med 29 år på sjukhuset:
– Jag har aldrig varit med om att så många ska sägas upp. Och hur ska vi hinna – när vi har slutat kissa och äta lunch, vad ska vi plocka bort då? undrar hon.

Hon gillar inte att sjukhusdirektören Margaretha Rödén fick sparken i mellandagarna.

– Hon försökte ändå göra det bästa av situationen, nu känner vi oss ännu mindre delaktiga. Och det har ju verkligen blivit hett här på sjukhuset; så hett tycker jag inte att det var strax före jul trots alla besparingar.

Else Danielsson, infektions­kliniken med två år på kliniken:
– Jag är rätt säker på att få gå. Visst kan jag tänka mig att jobba i Norge, men med fyra barn och man därhemma är det inte så lätt.

Else blev chockad när hon fick veta att sjukhuschefen Margaretha Rödén hade fått sparken. 

– Hon jobbade på ett bra sätt för att få med medarbetarna på tåget. Vi har gjort en genomgång  för att se hur kostnaderna skulle kunna minskas.

Trots allt vill Else inte måla allt i svart. Kanske är det läge för att gå vidare, en specialistutbildning till exempel. 

– Egentligen är det bra att inte fastna på samma plats hela livet. Jag flyttar gärna på mig, säger hon. Förresten blir det aldrig så illa som man tror.

Anna Carlsson, vikarie på infektion som varit sjuksköterska ett år:
– Vi begriper inte så mycket om ekonomi men vi kunde komma med idéer om hur vi skulle kunna arbeta annorlunda och mer effektivt.

Nu ska allt gå rasande fort. I april ska allt vara på plats.

– Den nya sjukhusdirektören säger att vi ska vara delaktiga. Det måste han väl säga eftersom det står i det personalpolitiska programmet. Men på 14 veckor hinner vi knappt sätta oss på läktaren.

Barnet i magen är mycket vältajmat. Om ett par månader väntar föräldraledigheten. Sedan är det nog dags att se sig om efter något annat.

– Helst inom vården. Men jag har planerat att byta ofta, säger hon.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida