”Vi skulle ha behövt komma längre”
Vårdförbundets ordförande i Dalarna ser inga stora vinster med arbetstidsavtalet som slöts i går. Att förbundet ska avstå från vissa löneökningar under 2018 tror hon dessutom kan skapa problem.
Kerstin Erlandsson, ordförande för Vårdförbundets avdelning i Dalarna, har börjat sätta sig in i vad det centrala avtalet innebär och analysarbetet fortsätter. Det hon kan säga än så länge är att skrivningarna inte påverkar medlemmarna i Dalarna särskilt mycket.
– Landstingsanställda medlemmar som arbetar 20 procent natt har redan en arbetstid på 36,20 timmar i veckan så för dem gör avtalet ingen skillnad. De som får glädje av de nya villkoren är medlemmar på avdelningar som förlossning, iva och akuten där 30 procent natt inte är ovanligt, säger hon.
På den typen av avdelningar, där vården kräver ständig bemanning och där arbetstrycket inte går ner på natten, har Dalarnas landstingsanställda medlemmar i dag en veckoarbetstid på 36,20. De kan nu få två timmar mindre.
Ingen skillnad vid ständig natt
Däremot har de som arbetar ständig natt redan en veckoarbetstid på 34,20 timmar genom ett lokalt avtal som slöts för åtskilliga år sedan. För dem gör det nya avtalet ingen skillnad alls. Inte heller för medlemmar i kommunerna innebär avtalet någon förbättring och det beklagar Kerstin Erlandsson.
– Vi hade behövt 34,20 timmar i kommunerna också, säger hon.
Något som oroar henne med det nya avtalet är att Vårdförbundet ska avstå löneökningar under 2018 med 0,2 procentenheter för dem som arbetar ständig natt och med 0,4 procentenheter för dem som arbetar rotation. Det gäller arbetsplatser som inte redan har nattavtal som är lika bra eller bättre än det nya avtalet.
– Det ser jag som en tragisk baksida på ett avtal som vi inte har vunnit särskilt mycket på. Vi skulle ha behövt komma längre. Det här räcker inte för att våra medlemmar ska orka arbeta heltid ett helt yrkesliv och få en vettig pension, säger Kerstin Erlandsson.
Kommer det nya avtalet att minska missnöjet bland medlemmarna i Dalarna? Som Vårdfokus tidigare berättat har en av tre kirurgavdelningar på lasarettet i Falun tvingats stänga på grund av att många sjuksköterskor slutade när arbetsgivaren sa upp ett lokalt arbetstidsavtal. Kerstin Erlandsson är tveksam till om det centrala avtalet får dem att återvända.
Bättre lokalt avtal i Kronoberg
Vårdförbundets avdelning i Kronoberg har haft andra förutsättningar än avdelningarna i Skåne och Dalarna. För ett par månader sedan slöt Region Kronoberg ett lokalt arbetstidsavtal med Vårdförbundet om en kompensation på fyra timmars ledighet för tio timmars nattarbete. Regionstyrelsens ordförande var stolt och Vårdförbundets avdelningsordförande glad.
Nu hoppas ordföranden, Anna Seiborg Kidell, att deras lokala avtal inte sägs upp med hänvisning till att det nu finns ett centralt avtal.
– Min första tanke när jag hörde nyheten om det centrala avtalet var att vårt avtal med kvoten 1,4 är bättre. Att man måste jobba 20 procent natt för att det ska kallas rotation är också sämre än de villkor vi har, säger hon.
Däremot har avdelningen i Kronoberg inte lyckats få fram förbättrade villkor för medlemmar som jobbar ständig natt så för dem innebär det centrala avtalet en förbättring.
– Nu fortsätter vi vår arbetstidsstrategi med hopp om att få till bra lokala avtal för dem som arbetar ständig natt. Sedan fortsätter arbetet med att förbättra villkoren även i kommunerna, säger Anna Seiborg Kidell.
Nöjdare i norr
Vårdförbundets ordförande i Norrbotten är dock nöjd med avtalet. Det kommer att sänka arbetstiden både för dem som har rotationsschema och för dem som arbetar enbart natt, säger ordföranden Erica Ohlsson till SVT Norrbotten. Även hon hoppas på en fortsatt dialog om villkoren för kommunanställda medlemmar.
Ordföranden för Vårdförbundet i Västerbotten, Jenny Olsson, är särskilt nöjd med utbildningstjänster och förbättrade möjligheter till kompetensutveckling, säger hon till Västerbottens-Kuriren. Däremot är hon osäker på om det nya avtalet innebär förbättringar jämfört med de lokala arbetstidsavtal som finns för landstingsanställda.
– Jag hoppas att risken för massuppsägningar har minskat, att medlemmar kommer tillbaka och att det blir lättare att rekrytera till vården, säger Jenny Olsson till Västerbotten-Kuriren.