Patientorganisation: Regionerna måste införa IBS-sköterskor

En ny rapport visar att behovet av fast läkarkontakt i primärvården är långt större än tillgången. För patienter med IBS, som behöver kontinuitet snarare än enstaka punktinsatser, är slutsatsen tydlig: regionerna måste införa IBS-sköterskor i primärvården, skriver Mag- och tarmförbundets ordförande Karl Gustavsson och intressepolitiska ombudsman Henrik Almlöf.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys konstaterar i rapporten 2026:2, En fast punkt?, att patienter med fast läkarkontakt i primärvården upplever bättre kontinuitet, bättre samordning och större trygghet i vården. Dålig kontinuitet leder däremot till rundgång, ineffektiv resursanvändning och risker för ojämlik vård.

Situationen är känd sedan länge för IBS-patienterna. IBS hör till de diagnoser som huvudsakligen ska hanteras i primärvården. Det är också en diagnos där vården alltför ofta bygger på punktinsatser, trots att många patienter lever med långvariga eller återkommande besvär som kräver uppföljning över tid.

Rapportens slutsatser ligger väl i linje med den medlemsundersökning som Mag- och tarmförbundet gjort bland sina IBS-medlemmar. Av den framgår att 60 procent har saknat en fast vårdkontakt i primärvården och att endast en av fyra har haft en fast läkarkontakt.

Bland dem som saknat fast vårdkontakt hade omkring 70 procent samtidigt låg trygghet och låg kontinuitet i sin IBS-vård. Den låga förekomsten av fasta läkarkontakter beror enligt myndigheten i första hand på läkarbrist.

Fast kontakt måste inte vara läkare

Samtidigt visar rapporten att den fasta punkten i primärvården inte nödvändigtvis måste vara en läkare. Ur patientens perspektiv kan en annan vårdprofession ofta fylla samma funktion. I praktiken är det också ofta sjuksköterskor som är den fasta vårdkontakten.

Därför måste regionerna nu ta ansvar för att införa IBS-sköterskor i primärvården.

En IBS-sköterska skulle kunna ta strukturerad anamnes, ge kvalificerat egenvårdsstöd, uppmärksamma alarmsymtom, följa upp patienten över tid och hjälpa till att avgöra när läkarkontakt eller remiss till specialistvård behövs.

Med en sådan funktion kan vården lättare skilja mellan patienter som behöver medicinsk bedömning, patienter som behöver uppföljning och stöd, och situationer där ytterligare insatser sannolikt inte tillför värde.

Möjlig ny karriärväg för sjuksköterskor

Det handlar inte om att ersätta läkare. Det handlar om att komplettera en pressad primärvård med en funktion som kan skapa kontinuitet, struktur och patientnära stöd.

För många IBS-patienter skulle detta innebära något grundläggande: att inte behöva starta om från början vid varje vårdkontakt. För sjuksköterskeprofessionen skulle det kunna bli en ny klinisk karriär- och utvecklingsväg.

För primärvården skulle det innebära kompetensuppbyggnad kring en av de vanligaste mag- och tarmsjukdomarna som också enligt forskning orsakar stora samhällskostnader i form av sjukskrivningar.

Förslaget är inte främmande för svensk vård. Vi har sedan länge sjuksköterskor med särskilda uppdrag inom exempelvis diabetes, astma och KOL. Som Myndigheten för vård- och omsorgsanalys också noterar i sin rapport finns dessutom redan fast vårdkontakt ”som inte är läkare” inskrivet i lagstiftningen (patientlagen 6 kap. 2 §).

Grundförutsättningarna finns alltså redan för IBS-inriktade sköterskor i primärvården. Nu är det upp till regionerna att agera. För det räcker inte att ännu en gång upprepa att kontinuitet är viktigt. Det räcker inte att hoppas på att förändringen kommer av sig själv. Primärvården behöver praktiska lösningar som går att genomföra här och nu för att kunna ta hand om IBS-patienterna på bästa och effektivaste sätt.

Det är svårt att exakt uppskatta hur många personer som lever med IBS i Sverige. Siffrorna varierar beroende på vilka kriterier som används. Men vi vet att gruppen är stor och att IBS påverkar livskvalitet, arbetsförmåga och vårdkonsumtion. Ändå saknas ofta strukturerade vårdvägar i primärvården.

Med detta som bakgrund är förslaget om IBS-sköterskor inte radikalt. Det är rationellt.

Frågan till regionerna är därför enkel: när inför ni IBS-sköterskor i primärvården?

// Karl Gustavsson, ordförande, Henrik Almlöf, intressepolitisk ombudsman, Mag- och tarmförbundet

Säg vad du tycker i Vårdfokus!

Lönerna, arbetsmiljön, utbildningen — vad får dig att tända till?

På Vårdfokus Debatt vill vi höra vad du tycker om sådant som rör din jobbvardag. Texter publiceras på vardfokus.se och i tidningen.

• Skriv kort och kärnfullt.
• Redaktionen väljer bland de texter som kommer in — vi kan alltså inte lova att alla publiceras.
• Vi vill att din text inte har publicerats någon annanstans tidigare.
• Skicka med ett foto på dig.
• Mejla texten till debatt@vardfokus.se.