Olika syn på dödshjälp bland personal i palliativ vård
Ålder, yrke och erfarenhet påverkar hur vårdpersonal inom palliativ vård ställer sig i frågan om dödshjälp. Det framkommer i en svensk studie som nyligen publicerats. ”Det finns ett stort behov av att reflektera kring de här frågorna”, säger Ingela Beck, som är en av författarna bakom den vetenskapliga artikeln.
Flera länder har de senaste åren legaliserat dödshjälp. I Sverige är det fortfarande förbjudet, men debatten blossar upp då och då. Frågan drivs ofta av personer med svåra sjukdomar som önskar få hjälp att dö här hemma i stället för på en klinik utomlands eller av enskilda läkare som menar att alla har rätt till en värdig död.
Ny kunskap om sjuksköterskors attityder till dödshjälp
Men hur svenska sjuksköterskor ställer sig till frågan har varit okänt – fram till nu. I samband med den nationella konferensen i palliativ vård 2023 genomfördes den första enkätundersökningen om attityder till att legalisera dödshjälp som inkluderade flera yrkesgrupper. Studien publicerades i våras i en vetenskaplig tidskrift.
Deltagarna bestod av läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, forskare och annan personal inom palliativ vård. Drygt hälften av de tillfrågade på konferensen, 444 personer, valde att svara på enkäten.
Resultatet visade att totalt 38 procent var negativa till att legalisera dödshjälp i form av eutanasi, 36 procent var positiva och 26 procent var osäkra. För frågan om läkarassisterat självmord, det vill säga att patienten själv intar läkemedlet, var siffrorna ungefär motsvarande.
Så definieras dödshjälp
Dödshjälp En insats som ges efter ett uttryckligt önskemål från patienten där avsikten är att insatsen ska orsaka patientens död.
Eutanasi En läkare (eller någon annan) ger dödliga doser av läkemedel för att avsluta patientens liv på ett smärtfritt sätt.
Assisterat döende och läkarassisterat självmord En läkare skriver ut läkemedel som en patient själv kan ta i syfte att korta sitt liv.
På gruppnivå skilde olika yrken ut sig. 33 procent av sjuksköterskorna och 80 procent av läkarna var emot att införa dödshjälp. Undersköterskorna var mest positiva, endast 13 procent motsatte sig en sådan legalisering.
– Vi vet inte vad det beror på att det är så stora skillnader och det är viktigt att undersöka vidare. Undersköterskor och sjuksköterskor är ofta närmare det dagliga patientarbetet, samtidigt som läkarna har mer kunskap om vad man kan göra för att lindra sjukdomslidandet, säger Ingela Beck, docent och biträdande professor i omvårdnad vid Högskolan i Kristianstad, som är en av medförfattarna bakom studien som publicerats i en vetenskaplig tidskrift.
Äldre och erfarna mer negativa till dödshjälp
Inställningen till dödshjälp skilde sig även statistiskt signifikant åt beroende på ålder, erfarenhet inom palliativ vård och om deltagaren hade en specialisering inom palliativ vård eller inte, men inte mellan kön. Äldre och de med längre yrkeserfarenhet av palliativ vård hade en mer negativ attityd jämfört med yngre och mer nyutbildade kollegor.
– Jag tänker att man har sett mer och varit mer med personer i livets slut om man är äldre och erfaren. Man har sett vad man kan göra för att lindra lidandet. Inställningen kan säkert också ändras genom livet, säger Ingela Beck.
Deltagarna fick även svara på frågor om behov av utbildning i ämnet och kommentera i fritextsvar.
– Det märktes att det finns intresse och engagemang i ämnet. Det finns ett stort behov av att reflektera kring de här frågorna och man vill lära sig mer, säger Ingela Beck.
Personalen efterfrågade bland annat utbildning om vad som är lagligt och inte, till exempel när det gäller att avsluta livsuppehållande behandling och om palliativ sedering.
Så gjordes enkäten
Enkäten bestod av 19 frågor, 17 kryssfrågor och samt två öppna frågor.
Den skickades ut till 866 anmälda konferensdeltagare med representation från samtliga yrken inom det palliativa teamet och med varierande erfarenhet av palliativ vård.
Sammanlagt var det 444 personer (51%) som svarade på enkäten.
Börja redan på grundutbildningen
Utöver utbildningsinsatser till yrkesverksamma är det viktigt att redan under grundutbildningen till sjuksköterska uppmärksamma personers behov av att samtala om känslomässiga och existentiella frågor, menar Ingela Beck. På Högskolan i Kristianstad, där hon är verksam, har man infört en särskild träningsmodul för samtal som utgår från personcentrerad grund. Träningsmodulen upprepas under utbildningens gång och utvärderas just nu i en studie som ska publiceras inom kort.
– Vi behöver rusta blivande sjuksköterskor med kunskap om hur personers lidande vid allvarlig livshotande sjukdom kan uppmärksammas och lindras. Hur man kan samtala med dem utifrån deras behov. Om en patient uttrycker önskemål om att få dö, måste vi kunna möta patientens behov av att prata om önskemålet och tankar om döden, säger hon.
Studien är gjord i ett samverkansprojekt mellan Palliativt utvecklingscentrum i Lund och flera lärosäten och regioner.