Väldigt få vårdföretag är avtalslösa
Vårdförbundet har någon form av kollektivavtal med i stort sett alla företag där det finns medlemmar.
Det är väldigt få som är helt avtalslösa, men det finns en del företag som bara har hängavtal«, säger Vårdförbundets ombudsman Oskar Persson.
Alla företag som är med i Vårdföretagarna har kollektivavtal, enligt deras förbundsdirektör Ari Kirvesniemi.
– Det skulle vara svårt att göra affärer med det offentliga om man inte är seriös. Då är kollektivavtal det minsta man kan begära, säger han.
Vårdförbundet har ett tiotal olika avtal inom privat vård. Med Vårdföretagarna har förbundet fyra olika branschavtal. Det största är vård- och omsorgsavtalet som gäller vårdcentraler och sjukhus. De övriga är för företagshälsovård, läkarmottagningar och ambulansverksamhet.
Dessutom finns särskilda avtal för vårdgivare i idéburna och kooperativa organisationers regi samt de »halvkommunala« organisationerna Pacta och kfs, arbetsgivarorganisationen för kommunnära företag.
Det finns också ett avtal med Almega Tjänsteföretagen som omfattar Vårdförbundets medlemmar vid sos Alarm.
Enligt Oskar Persson är det ingen stor skillnad mellan avtalen. Det finns dock vissa olikheter i fråga om semestervillkoren. Avtalet med Sveriges kommuner och landsting, skl, ger sex semesterdagar extra vid 40 års ålder och ytterligare en vid 50 år. De privata avtalen är mer flexibla. De ger också möjlighet till fler semesterdagar, men medarbetaren kan byta semesterdagar mot högre lön.
– I det privata avtalet har man större frihet att själv prioritera vad som känns viktigast, säger Oskar Persson.
Vårdförbundet har länge arbetat för mer lokala och individuella lösningar även i skl-avtalet, men det har inte varit möjligt eftersom arbetsgivaren har velat ha en central reglering.
En annan skillnad är att offentligt och privat anställda tillhör olika tjänstepensionssystem.
Löneavtalen ser också olika ut. Medan avtalet med skl innehåller ett garanterat utfall så är avtalet med Vårdföretagarna sifferlöst. Att det saknas garanti har dock inte inneburit en sämre löneutveckling. Löneläget i privata vårdföretag ligger ett par, tre tusen kronor högre i månaden än i offentligt driven vård.
Statistiken ger dock inte hela förklaringen. I viss mån är det »storstadsfaktorn« som spökar. De privata vårdföretagen finns mest i storstäder, där marknadskrafterna driver upp det allmänna löneläget.
Vårdförbundets statistik från de privata företagen är heller inte helt tillförlitlig, säger Oskar Persson. Förbundet ska därför gå ut med en löneenkät.