forskning

Råg i magen gör dig glad

Råg i magen gör dig glad
Rågbröd har visat sig vara bra i flera studier. Arkivbild: Mostphotos

Allt fler får upp ögonen för tarmflorans koppling till hälsa och sjukdom. Hur viktigt fullkorn — och särskilt råg — är för tarmen har närstuderats vid Lunds universitet.

8 december 2017

– Min avhandling presenterar ännu fler argument för att vi bör äta mer fullkorn, särskilt från råg och korn. Fullkorn kan förebygga fetma, diabetes typ 2 och hjärtkärl-sjukdomar, säger Jonna Sandberg, teknisk doktor i tillämpad livsmedelsteknik vid Lunds Tekniska Högskola.

När fibrerna i fullkorn slussas genom mag- och tarmkanalen blir de näring till viktiga tjocktarmsbakterier mer än ett halvt dygn senare. Bakterierna hjälper till att hålla aptiten och blodsockret på en stabil nivå.

Humöret påverkas positivt

I blodprover kunde Jonna Sandberg se att hos personer som åt rågbröd ökade olika mättnadshormoner när tarmbakterierna bryter ner kostfibrerna i råg. Hela rågkärnor gav bäst effekt på blodsockerregleringen, men även fullkornsråg är bra för ämnesomsättningen och mättnadskänsla.

Hennes forskning visar också att humöret påverkas positivt. Försökspersonerna som åt grovt rågbröd uppgav att de kände sig signifikant mer pigga och glada jämfört med då de ätit vitt bröd.

Jämna blodsockernivåer

– För att förebygga metabola sjukdomar behöver vi främja konsumtion av livsmedel som resulterar i låga blodsockerpåslag efter måltid, eftersom höga blodsockertoppar tröttar ut insulinbildande celler och ökar oxidativ stress och inflammation. Råg är en sådan produkt som resulterar i ett jämnt, lågt men långvarigt glukossvar efter måltid, det vill säga har ett lågt glykemiskt index (GI) och en bra glukoskurva efter intag, säger Jonna Sandberg.

En vuxen har omkring 1 000 olika slags bakterier i tjocktarmen. I en studie grupperade Jonna Sandberg försökspersonerna utifrån förekomsten av en vanlig tarmbakterie, Prevotella. De som har höga nivåer av den bakterien visade sig ha bättre blodsockerreglering och lägre inflammationsmarkörer jämfört med de som hade låga nivåer.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida