Åtalade sjuksköterskan: ”Jag var säker på att det var rätt”

En 90-årig patient avled efter att ett näringsdropp gått för fort. När rättegången hölls i Uppsala tingsrätt på onsdagen menade åklagaren att sjuksköterskan gjort fel, medan försvaret lyfte fram brister i den tekniska utredningen och i sjukhusets rutiner. Nu ska rätten avgöra om sjuksköterskan gjort sig skyldig till brott.

Vårdfokus har tidigare berättat om den sjuksköterska på Akademiska sjukhuset som åtalats för att ha vållat en 90-årig patients död sommaren 2023. Detta genom ett näringsdropp som gick för snabbt. Rättegången har skjutits upp två gånger, men under onsdagen den 7 oktober hölls förhandlingarna i Uppsala tingsrätt.

Åklagaren Sophia Franzén Wallmarks huvudsakliga bevisning var de loggar som hämtades ur den aktuella pumpen kort efter patientens dödsfall. Loggarna analyserades av polisens tekniker tillsammans med en medicintekniker från tillverkaren av pumpen, företaget B. Braun.

Gick in på en timme i stället för tolv

Åklagaren menade att sjuksköterskan den aktuella natten förberett droppet enligt ordination, men sedan gjort fel inställningar i pumpen. På den rad där dropphastigheten skulle ställas in ska i stället hela volymen för infusionen ha matats in.

– Flödet blev 1016 milliliter per timme, vilket resulterade i att hela droppet tog slut på en timme i stället för på tolv, sa Sophia Franzén Wallmark.

Infusionen startades 22.37 på kvällen. Från den tiden fram till 23.17 larmade pumpen fem gånger om högt mottryck. De två första larmen hanterades av sjuksköterskan.

– Vid larm stannar pumpen. Larmen har kvitterats och pumpen har återstartats manuellt utan någon vidare kontroll av inställningen av pumpen eller orsaken till det höga mottrycket, sa Sophia Franzén Wallmark.

Ledde till proppbildning i lungor

Vid de tre sista larmen, som skedde efter klockan 23, var det en resurspersonal utan medicinsk utbildning som kvitterade larmen och återstartade pumpen, utan att meddela sjuksköterskan. Den personen har inte åtalats.

Åklagaren hänvisade till obduktionsrapporten, som enligt hennes tolkning ger stöd för att den snabba infusionen orsakade spridd mikroskopisk fettproppbildning i lungornas kärl och därmed patientens död.

Inga larm sista halvtimmen

Sjuksköterskans advokat, Karin Lavén, hade flera invändningar mot åklagarens bevisning. Hon menade att slutsatserna i den tekniska undersökningen av pumpen inte stämmer överens med rådata från pumpens loggar, bland annat när det gäller flera klockslag. Hon konstaterade att de fem larmen skedde under första halvan av infusionen.

– Om man ska följa loggarna gick resterande hälften av droppet in utan ett enda larm. Hur förklarar man det? Man har begärt hjälp av tillverkaren för att tyda loggarna, jag tänker att det inte är särskilt troligt att de skulle tillstå att det var något fel på pumpen, sa Karin Lavén.

”Jag stoppade pumpen”

Hon ifrågasatte även uppgiften att pumpen stängde av sig själv 23:47 när luft fanns i slangen. Någon gång efter klockan 23:00 fick patienten magsmärtor. Sjuksköterskan pratade med primärjouren som ordinerade ett läkemedel mot magspasmer, vilket behövde hämtas på en annan avdelning. När sjuksköterskan skulle spola den centrala infarten för att ge läkemedlet upptäckte hon att hela näringsdroppet var tomt.

I vittnesförhör gav sjuksköterskan och en av undersköterskorna som jobbade samma pass en liknande bild av vad som skedde. Ingen av dem hörde att pumpen ska ha larmat för luft i slangen.

– Det var jag som såg luft i slangen, då var klockan 23.30. Jag stoppade genast pumpen, stängde infarten och tillkallade läkare, sa sjuksköterskan.

Kort därefter blev patienten gradvis sämre och fick till slut hjärtstopp. Hjärt-lungräddning påbörjades, men när bakjouren upptäckte att det fanns beslut om behandlingsbegränsningar avbröts hjärt-lungräddningen. Patienten avled strax innan midnatt.

Säker på att inställningen var rätt

Under sitt förhör sa sjuksköterskan att hon var säker på att inställningen i pumpen var korrekta.

– På den tiden var ordinationerna i totalvolym och tid. När man ställde in det räknade pumpen själv ut flödeshastigheten. Jag är helt säker på att displayen visade 83 och några decimaler, alltså cirka 83 milliliter per timme, vilket är rätt.

När åklagaren undrade varför hon inte gjorde några vidare kontroller av pumpen vid de två larm hon kvitterade svarade sjuksköterskan:

– För att jag var säker på att det var rätt. Larm om högt mottryck är väldigt vanligt, oftast beror det på att slangen är klämd på något sätt. Larmen jag kvitterade skedde i samband med att vi behövde vända patienten för att byta sängkläder.

Flera brister på sjukhuset

Båda parter åberopade Akademiskas internutredning som gjordes i samband med lex Maria-anmälan till Inspektionen för vård och omsorg. Åklagare Sophia Franzén Wallmark framhöll att den, precis som polisens undersökning, visade att sjuksköterskan blandat ihop flöde och volym och inte gjort några närmare kontroller vid larmen.

Advokat Karin Lavén belyste de systembrister som internutredningen visade. Sex liknande incidenter hade skett på geriatriken under en sexårsperiod, varav ytterligare ett dödsfall under 2023. Utredningen visade också att läkare ordinerade infusioner på olika sätt och att informella rutiner hade utvecklats. Undersköterskor och resurspersonal trodde att de fick kvittera larm och återstarta infusionspumpar utan sjuksköterska.

Läkemedelsprotokoll ökar säkerheten

Efter dödsfallet infördes läkemedelsprotokoll i pumparna inom geriatriken. Det minskar risken för att infusioner ges för snabbt, men hade tidigare bara funnits inom några verksamhetsområden.

Överläkaren Gunilla Hallberg, som var med och gjorde Akademiskas internutredning, berättade mer om det i sitt vittnesförhör.

– Vid den här händelsen användes läkemedelsprotokoll på åtta avdelningar, på tre av dem använde man gränser för högsta infusionstakt. Numera är det ett 30-tal avdelningar som använder den typen av gränser. Det är stor skillnad ur säkerhetssynpunkt.

Flera säkerhetsbarriärer saknades

Gunilla Hallberg framförde att larm på grund av klämd infusionsslang är ett vardagsproblem inom sjukvården. På advokatens frågor om hur bristerna i verksamheten påverkade den aktuella händelsen svarade hon:

– I den högriskverksamhet som vården är måste man göra det lätt att göra rätt och svårt att göra fel. Den typen av barriärer saknades här. Flera osäkra sätt att arbeta hade utvecklats, bland annat att outbildad personal skötte pumparna. Enligt min uppfattning hade sjuksköterskan ingen kännedom om de tre sista larmen på pumpen, sa Gunilla Hallberg.

Ovanligt att patientsal tejpas igen

Överläkaren Karin Linder berättade under sitt vittnesförhör hur polisen kopplades in efter dödsfallet. Hon var bakjour dagen därpå och tog över ärendet från de läkare som arbetat under natten.

– Mina kollegor hade tejpat igen dörren till patientsalen, för att ingen skulle röra något. Jag har inte varit med om det på sjukhus, varken förr eller senare. Jag vet inte varför de gjorde så.

Polis kom till sjukhuset

Hon berättade att sjukhuset vid oväntade dödsfall kan behöva kontakta polisen för en rättsmedicinsk obduktion. I det här fallet kom tre poliser i stället till sjukhuset och undersökte patientsalen.

– De höll förhör med mig på mitt kontor. Det har jag aldrig varit med om. Jag visade dem till patientsalen, förklarade en del sjukvårdssaker för dem, vad som var pumpen och hur den var kopplad.

På åklagarens fråga om någon hade varit inne i rummet under natten svarade hon:

– Tanken var väl att förhindra det. Men jag kan inte säga att ingen har varit där inne. Det var tejp, dörren var inte låst.

Åklagaren: Ett personligt ansvar

I sin slutplädering framhöll åklagaren Sophia Franzén Wallmark att sjuksköterskan hade både utbildning och erfarenhet av den aktuella infusionspumpen. Hon borde därför ha förstått riskerna och kontrollerat pumpen när den larmade. Hon hade ansvar för patienten, även när resurspersonalen kvitterade larmen och återstartade pumpen.

– Hon borde ha kontrollerat pumpen och hade även kunnat göra en visuell granskning av droppåsen.

Att sjukhuset senare infört fler säkerhetsspärrar förändrar enligt åklagaren inte sjuksköterskans personliga ansvar.

Ifrågasätter gärningsbeskrivningen

Advokat Karin Lavén menade tvärtom att åklagaren inte lyckats bevisa att sjuksköterskan ställt in pumpen fel. Hon ifrågasatte också om de två larm som sjuksköterskan själv kvitterade hade något avgörande samband med dödsfallet, att inte tillräckligt med näringsdropp gått in för att utgöra livsfara. Enligt försvaret var bristerna i sjukhusets säkerhetssystem så stora att vilken sjuksköterska som helst hade kunnat hamna i samma situation.

Åklagaren yrkade på att sjuksköterskan ska dömas för vållande till annans död, men ansåg att påföljden kan stanna vid villkorlig dom, eventuellt i kombination med dagsböter. Patientens anhöriga har yrkat på 30 000 kronor i skadestånd för sveda och värk. Försvaret yrkade på att åtalet ska ogillas.

Uppsala tingsrätt meddelar dom den 21 oktober klockan 14.