De hittar vårdplats för sjuka och skadade från Ukraina

Karin Moscicki och Louise Almström följer varje dag hur kapaciteten ser ut både i Sverige och EU för att ta emot krigsdrabbade. De två sjuksköterskorna är spindlar i nätet när svensk sjukvård tar emot svårt sjuka likväl som traumaskadade ukrainska patienter.

Karin Moscicki och Louise Almström arbetar som lärare på Katastrofmedicinskt centrum i Linköping. De är också knutna till Socialstyrelsens så kallade förstärkningsenhet, där Louise Almström också är chefssjuksköterska. Enheten är ett mindre, mobilt akutsjukhus som snabbt kan byggas upp med sex stora tält. Under pandemin sattes det upp i Helsingborg, men behövde aldrig tas i bruk.

Men när kriget i Ukraina bröt ut kastades de båda sjuksköterskorna in i nya arbetsuppgifter. Snabbt stod det klart att Sverige och andra EU-länder behövde och ville hjälpa sjuka och skadade från det krigsdrabbade landet.

Svårt sjuka i olika åldrar

Under hela pandemin satt de också med i den regionala sjukvårdsledningen i Östergötland, där en ständig fråga var hur många vårdplatser och iva-platser som fanns tillgängliga. På bara några dagar byttes nu fokus från pandemin till Ukrainakriget, och deras jakt på vårdplatser utökades till alla sju regioner med universitetssjukhus.

– Från början trodde vi att Sverige skulle ta emot många fler patienter, och att de skulle vara svårt krigsskadade. Men när vi hade fördjupade diskussioner och gjorde analyser, och också pratade med de olika länderna, blev bilden att det till stor del skulle handla om de som först behövde evakueras. Det var svårt sjuka vuxna och barn med exempelvis cancer, säger Karin Moscicki.

Hon har lång erfarenhet från akutmottagningen i Linköping, där hon arbetat som avancerad specialistsjuksköterska tidigare.

– Jag brukar säga att mitt jobb nu liknar akutens vårdplatskoordinator, fast jag har överblick över hela Sverige, säger hon.

Nytta av lång klinisk erfarenhet

Båda två tycker att deras yrkesroll och långa kliniska erfarenhet är avgörande för sättet de hanterar den nuvarande situationen på.

– Vi ser patienten framför oss. Vi kan se hur svårt sjuka de är och förstå hur utsatta de blir under kriget. Vi värnar om att deras integritet ska skyddas och att de ska få ett bemötande som andra patienter i Sverige får, säger Louise Almström.

Karin Moscicki fortsätter:

– Vi hör om patienter och ser hela deras vårdförlopp framför oss. Inte bara en operation, som är akut och viktig, utan vårdtyngden för avdelningen, och patientens behov av rehab, tolk och stöd.

Patienterna har rätt att få med sig en anhörig när de transporteras till Sverige. Det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som sköter transporterna tillsammans med Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.

Viljan är stor att hjälpa till att vårda ukrainska patienter, både i EU och i Sverige.

Länderna kommunicerar genom EU:s katastrofcenter, ERCC, European response coordination centre. Centret tar emot information om behovet av vård från Ukraina och länder som har flest flyktingar, som Polen och Moldavien.

Samtidigt håller de två sjuksköterskorna på Katastrofmedicinskt centrum, och ytterligare en kollega där, kontakten med de sju svenska regionerna.

– Vi har byggt upp ett sätt att varje vecka få en lägesbild av hur många vårdplatser som finns tillgängliga för ukrainska sjuka och skadade. Där är hälso- och sjukvårdsdirektörernas representanter nyckelspelare. Det här nätverket och den systematiserade lägesbilden finns nu tillgänglig om Sverige behöver den i en annan kris, säger Karin Moscicki.

Hittills har ungefär 450 patienter fördelats mellan EU-länderna. Det är färre än vad Karin Moscicki och Louise Almström trodde från början. De är djupt imponerade av hur Ukraina, Polen och Moldavien ställt om och flyttat svårt sjuka till delar av landet som inte är under attack.

Hittills har endast ett tiotal patienter kommit till Sverige.

– Det finns andra länder som anmäler sig väldigt fort. Länder som Tyskland, Italien och Spanien har tagit stort ansvar.

Det är olika hur mycket koordinatorerna får reda på om patienternas tillstånd, ibland vet de inte mycket, men kan lägga ihop nyhetshändelser med skadade. Karin Moscicki och Louise Almström blir starkt berörda av bilder från kriget. När civila skulle evakueras från Kramatorsk i östra Ukraina slog två raketer ned på tågstationen i en attack. Där stod 3 000 personer och väntade på tåg. Ukrainska uppgifter är att 50 personer dog och 700 skadades.

– Det var fruktansvärt. Där stod många kvinnor i vår ålder med sina barn.

En sak de fått lära sig i arbetet med krigets offer är att det är en hel del som är hemligt kring Sveriges resurser vad gäller vårdplatser. Sveriges kapacitet av olika slag skulle kunna vara intressant för en eventuell motståndare.

– Oftast är det bara vi koordinatorer som känner till den samlade bilden. Vi får lägesbilden i en krypterad fil. Sedan lägger vi pusslet. Men än har det inte varit många patienter, och alla regioner ställer upp på ett fantastiskt sätt. De övriga regionerna finns där för att avlasta universitetssjukhus-regionerna.

Det europeiska, gemensamma civilskyddet, ERCC, har tidigare aktiverats sommaren 2018, då Sverige drabbades hårt av skogsbränder och fick hjälp.