De införde 34-timmarsvecka och fick ut fler arbetade timmar

Kortare arbetstid och fler arbetade timmar, hur är det möjligt att kombinera? Två vårdchefer i Region Östergötland har svaret. De tog fram en 34-timmarsmodell som resulterade i mer återhämtning för personalen och samtidigt fler operationstimmar. ”Det är en win-win för alla”, säger en av cheferna.

Ett försök med 34-timmarsvecka på två operationsavdelningar i region Östergötland har fått goda resultat och mycket uppmärksamhet. Regionen använder modellen för arbetstidsförkortning för så kallad 24/7-personal, vårdanställda som går på rullande schema dag, kväll och natt på operationsavdelningarna på Vrinnevisjukhuset i Norrköping och Linköpings universitetssjukhus.

Bakgrunden till projektstarten för två år sedan var att regionpolitikerna i Östergötland ville skapa möjligheter till återhämtning för vårdpersonalen efter den tunga tiden under coronapandemin. Målet var att fler skulle stanna kvar och att det skulle bli lättare att rekrytera.

Uppdraget gick till de två cheferna Peter Andersson och Johnas Aronsson.

– Vi fick frågan eftersom vi jobbat med liknande frågor tidigare. Vi hade också en ekonom med i projektet som kunde hjälpa oss att räkna på effekterna. Det var bra att vi hade flera perspektiv med, säger Peter Andersson, narkossjuksköterska och biträdande verksamhetschef Anopiva på Linköpings universitetssjukhus.

– Vi var inspirerade av rörelsen ”4dayweek”, ville hitta återhämtning men kunde inte bara ta bort en arbetsdag i veckan för alla. En 24/7-verksamhet har sina speciella utmaningar, så vi insåg att vi behövde tänka annorlunda, säger Johnas Aronsson, anestesisjuksköterska och vårdenhetschef på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Deltidare gick upp i tid

Lösningen blev att titta på den totala veckoarbetstiden.

– I stället för att titta på dagar att ta bort började vi titta på timmar. Vi såg synergier i att många inom vården jobbar deltid. Att rekrytera en person till löser inte schemapusslet, men skulle vi få upp fler i tjänstgöringsgrad så kunde vi totalt sett få mer arbetade timmar, säger Johnas Aronsson.

Så funkar schemamodellen

För de anställda som ingår i projektet fortsätter veckoarbetstiden att vara 38,25 på pappret. Men det kliniska arbetet är 34 timmar och resten av tiden är schemalagd som återhämtning. Återhämtningstiden planeras vanligtvis som hel- eller halvdagar.

Frågan om att delta gick till alla på operationsavdelningarna som arbetar rullande dag, kväll och natt. Och en av effekterna blev att många som arbetade deltid gick upp på heltid, som med den schemalagda återhämtningen inte gav så stor skillnad i arbetad tid för individen. Men däremot för arbetsplatsen.

– Det ramlar ut mer arbetstid. Många inom kvinnodominerade yrken arbetar partiellt. För dem som arbetat 80 procent innebar det här att de på heltidsmåttet bara behövde arbeta 9 procent mer, säger Peter Andersson.

Vilka är de största fördelarna med projektet?

– Det finns hårda siffror på att sjukfrånvaron är lägre, övertidsuttaget är lägre och att fler känner sig återhämtade. Vi har också ökat produktionen, fram till den här sommaren har vi haft fler operationstimmar. Så det har varit till nytta för alla, säger Peter Andersson.

Så det är inte ändrade arbetssätt eller att alla springer snabbare som leder till att verksamheten rullar?

– Nej, tvärtom. Vi hade en inledande workshop om återhämtning för att alla i personalen skulle bli medvetna om stress, olika återhämtningsstrategier och sina egna behov. I personalenkäterna har vi sett positiva svar som tyder på att folk har pejlat vad de behöver, säger Johnas Aronsson. 

De jobbade fram workshopen med stöd av Sunt Arbetsliv och även anställda som inte arbetar 24/7 var med. Syftet var att allas kunskap och medvetenhet om stress och återhämtning skulle öka. De anställda har fått svara på en återkommande enkät om hur de mår och upplever arbetssituationen.

Måendet mäts i enkät

En enkätfråga är ”hur anser du att du har kunskap om vad återhämtning betyder för dig?”. Andelen som svarar att de hade stor kunskap har ökat från 28 procent till 57 procent under projektets gång, ett tecken på att de anställda blivit mer medvetna om sina behov och strategier för att återhämta sig, understryker Johnas Aronsson.

Tongångarna två år in i projektet är över lag positiva bland de anställda, upplever cheferna. En viktig faktor för att få acceptans för projektet i startskedet var att samverka med de fackliga organisationerna.

– I den här frågan var grundinställningen lika, alla parter såg det som är bra i detta. Det blev en win-win för både arbetstagare, arbetsgivare och de fackliga organisationerna, säger Peter Andersson.

Återhämtning för cheferna

Syftet med den kortade arbetstiden var att öka återhämtningen. Men hur gör cheferna själva för att återhämta sig?

– Jag tränar ganska mycket. Man kan göra olika saker men det viktiga är att ha ett andrum där man inte tänker på jobbet, säger Peter Andersson.

– Jag försöker jobba aktivt med att säga nej och att stänga av. När jag är ledig så tränar jag och hänger med familjen, säger Johnas Aronsson.

Han har en metod med sin närmaste chefskollega på Vrinnevisjukhuset.

– Jag har en väldigt bra chefskollega som jag bollar mycket med. Vi tillåter oss att ha ”skitdagar”, det är ett sätt att minska stressen.

Vad är en ”skitdag”?

– En dag när jag inte räcker till. Vi har en deal att vi prioriterar och prioriterar om. Det är okej att strunta i till exempel administrativa uppgifter, och medarbetarkontakter går alltid först, säger Johnas Aronsson.

Beslutet ligger hos politikerna

Nu hoppas de att politikerna ger grönt ljus till att de kan fortsätta med 34-timmarsveckan. En rapport om projektet har lämnats in och politikerna ska fatta beslut inom kort.

– Vi har kunnat behålla och rekrytera ny personal till en väldigt liten kostnad, så vi hoppas att få fortsätta. Schemaläggningen löser inte alla problem, men det är jättelyxigt att vi har säkrat bemanningen genom att det sprider sig att vi har en bra verksamhet, säger Johnas Aronsson.