”Fästingar har redan ändrat sin livscykel på grund av mildare vintrar”

Ett nytt, stort och internationellt forskningsprojekt ska kartlägga hur klimatförändringar påverkar smitta mellan djur och människor. Svenska professorn och epidemiologen Joacim Rocklöv vid Umeå universitet är samordnare.

Vad ska ni göra?

– Enligt beräkningar sprids 75 procent av alla nya virus mellan djur och människa. Men det saknas forskning och information om hur klimatförändringarna påverkar den här smittspridningen. Vi ska jobba med miljö- och klimatkänsliga infektioner och ta fram indikatorer på i vilken riktning utvecklingen går. På så sätt kanske vi, så att säga, kan mota Olle i grind.

Hade spridningen av covid-19 kunnat begränsas med den kunskapen?

– Ja, möjligtvis. Om vi förstår hur klimatförändringar påverkar djurs och insekters beteenden kan vi både göra något åt klimatet och anpassa oss så att vi kan skydda oss i ett tidigare skede. Ett exempel på en sjukdom som ökar i Europa är nilfeber, som man tror sprids via flyttfåglar. Deras rörelsemönster påverkas av klimatförändringar men det finns inga rapporter om sambandet mellan ökad smittspridning och klimatet. 

Vilka arter och miljöer kommer ni att studera i Sverige?

– Här kommer att göras en case study om fästingar. Tbe och borelia sprids mellan rådjur och människor, men via fästingar. Det är djur som redan ändrat sitt beteende och vars livscykel påverkas av ett varmare klimat, men ännu har ingen kopplat det till exempelvis rådjurens utbredning och population. Om vi har milda vintrar och vårar överlever fler fästingar och de klarar sig längre norrut, vilket gör att de smittsamma sjukdomarna förekommer i nya geografiska områden där fästingarna också hittar nya värddjur.

Hur kan sjukvårdspersonal ha nytta av era kommande upptäckter?

– Vi hoppas kunna jobba med tidigare varningar när det är en säsong med stor risk för smittspridning. Både vårdpersonal och allmänhet kan vara mer uppmärksamma på symptom, så att sjukdomarna kan behandlas tidigare. Det kan också leda till rekommendationer kring vaccinering av fästingburen smitta i områden där de tidigare inte haft så stor utbredning.  

Forskningsprojektet heter IDAlert och pågår i fem år.