Forskaren: ”Skyddsstopp inte alltid bästa sättet att påverka”
Det har blivit svårare för skyddsombud att övertyga Arbetsmiljöverket om att ett skyddsstopp är befogat. Samtidigt tycks skyddsombudens utbildning och status minska, menar forskaren Maria Steinberg. "Kunskap om både rättigheter och spelregler är jätteviktigt", säger hon.
Arbetsmiljöjuristen Maria Steinberg var i början av sin karriär anställd på Yrkesinspektionen, som i dag ersatts av Arbetsmiljöverket. Hon har skrivit flera böcker om skyddsombudsrätt och doktorerat med en avhandling om skyddsombudens möjligheter att påverka.
– Upprinnelsen var en föreläsning jag höll för 50 metallarbetare som hävdade att de inte kunde påverka arbetsmiljön. Jag ville undersöka om det stämde.
Hon beslutade sig för att studera 200 skyddsombudsstopp från start till mål och jämföra dessa med lika många 6:6a-anmälningar.
Arbetsmiljölagen § 6:7
Paragraf 6:7 i Arbetsmiljölagen reglerar skyddsombudets rätt att stoppa ett arbetsmoment som innebär allvarlig och omedelbar fara för en arbetstagares liv och hälsa. Om arbetsgivaren inte delar bedömningen kan den vända sig till Arbetsmiljöverket för ett beslut, som antingen innebär att stoppet hävs eller att det ska följas och att riskerna ska åtgärdas.
Mellan 2015 och 2025 inkom 1 075 sådana ärenden till myndigheten, varav 324 rörde vård, omsorg och sociala tjänster.
– Jag trodde att skyddsombudsstoppen skulle ”vinna” den kampen. Men jag hade fel. Omfattningen av påverkan blev större genom 6:6a-ärendena eftersom det skapade fler möjligheter till samverkan med arbetsgivaren. Skyddsstopp leder vanligtvis till mer infekterade diskussioner, men arbetsgivaren kan också vara tacksam för att skyddsombudet stoppar ett arbete. Ingen vill att någon ska skada sig på jobbet, säger Maria Steinberg.

Kan bli dyrt för företag
Hon identifierade ett antal hinder som kunde göra att skyddsombuden undvek att lägga stopp. Ett var just konflikten med arbetsgivaren.
– Skyddsombudsstopp kan orsaka ganska stora produktionsbortfall som får ekonomiska konsekvenser för företagen.
Inom privat sektor fanns då risk för repressalier, till exempel att skyddsombudet straffades genom att inte bli befordrad, få förväntad löneförhöjning – eller avskedas.
Arbetsmiljölagen §6:6a
Paragraf 6:6a i Arbetsmiljölagen reglerar skyddsombudets rätt att begära att arbetsgivaren åtgärdar brister i arbetsmiljön. Om arbetsgivaren inte åtgärdar bristerna kan skyddsombudet vända sig till Arbetsmiljöverket.
Mellan 2015 och 2025 inkom 5 893 sådana ärenden till myndigheten, varav 1 698 rörde vård, omsorg och sociala tjänster.
– Den risken löper nog inte skyddsombud inom Vårdförbundets medlemsgrupper i dag, eftersom de oftast verkar inom offentlig sektor med trygga anställningsförhållanden och dessutom tillhör bristyrken.
”Tror man har sju liv”
Vid ett tillfälle som hon minns extra starkt uppstod missnöje på flera plan. Det gällde ett järnverk där arbetsgivaren ville öka övertiden för att höja vinsten. Medarbetarna var män som höll på att bilda familj. De behövde tjäna extra pengar. Och eftersom facket ville ha medlemmar gick de med på upplägget.
– Huvudskyddsombudet sade till mig att han var den enda som insåg att arbetstagarna inte skulle orka ett helt arbetsliv om de jobbade så hårt. Det är inte ovanligt, som ung och frisk tror man sig ha sju liv!
Utifrån den erfarenheten tycker Maria Steinberg att det är olyckligt om huvudskyddsombuden samtidigt är exempelvis ordförande i en facklig avdelningsstyrelse eftersom det kan leda till en intressekonflikt.
– Det ger bättre förutsättningar för kloka beslut om det är olika personer som har dessa viktiga förtroendeuppdrag.
Arbetsmiljöfrågorna riskerar annars att trängas bort, menar hon.
– I början av 1990-talet sades arbetsmiljöavtal upp och ersattes av samverkansavtal mellan fack och arbetsgivare. Min uppfattning är att det tryckt bort arbetsmiljöfrågorna till förmån för förhandlingsfrågor som regleras enligt MBL (Lagen om medbestämmande i arbetslivet). För mig är skyddsombudet en kunskapsbaserad roll medan MBL-folkets är förhandlingsbaserad. Det senare har numera fått högre status.
Oroad över minskad utbildning
En annan utveckling som hon sett är att Arbetsmiljöverket blivit alltmer juridifierat och är hårdare i sina bedömningar.
– När jag jobbade på Yrkesinspektionen på 1980-talet kunde man som skyddsombud ringa och få lite tips. I dag finns inte den möjligheten på samma sätt. Skrivelserna måste från början vara mycket mer korrekta. Det är inte så lätt, eftersom det är vanliga människor som får uppdragen som skyddsombud och de måste få tillräcklig utbildning. Jag upplever att även utbildningen minskar.
I sin forskning har hon uppmärksammat att en del skyddsombud inte haft förmågan att formulera sig tillräckligt tydligt, främst i 6:6a-ärenden.
– Många skriver bara hur dåligt allting är, men de ställer inga uttryckliga krav på hur det kan bli bättre eller exakt hur arbetstagarna kan skadas, till exempel vilken smitta det gäller och vad konsekvensen blir om personalen blir sjuk. Kunskap om både rättigheter och spelregler är därför jätteviktigt för att det ska leda någonvart.