Johan stoppade utryckning till farlig patient: ”Vi skickas in i döden”
Enligt Arbetsmiljöverket är hot och våld en allt vanligare orsak till skyddsstopp. Specialistsjuksköterskan Johan Nestin, skyddsombud vid ambulanssjukvården i Stockholm, lade i vintras ett uppmärksammat stopp som kan ha fått politiska konsekvenser. "Ambulanspersonal riskerade helt enkelt att få en kniv i sig", säger han.
Det var i februari som Johan Nestins chef berättade om tre allvarliga avvikelser om hot och våld från samma ställe på mindre än ett och halvt dygn.
– Chefen visste inte hur han skulle gå vidare med det. Min inställning var att vi inte kunde skicka in personal på den aktuella adressen eftersom det blev för farligt, säger Johan Nestin.
De flesta på stationen i Solna, där han arbetar både kliniskt och fackligt, visste vem patienten var. Många kände också till att personen kunde vara oberäknelig och att beteendet eskalerat den senaste tiden.
– Det var en så kallad mångringare. Eftersom situationen blev akut kände jag mig nödgad att lägga ett skyddsombudsstopp kopplat till arbetet kring den här patienten. Ambulanspersonal riskerade helt enkelt att få en kniv i sig vilket ju innebär livsfara. Då är kriteriet uppfyllt.
Skapade ”liv och rörelse”
Ett huvudskyddsombud beslutade snart att utöka stoppet så att det omfattade hotfulla personer i hela regionen, för att inte kollegor från andra delar av Stockholmsområdet skulle skickas dit.
– Det blev mer diffust. Här i Solna lade vi det på patienten och adressen. Men det innebar inte att patienten inte skulle få vård, utan att vi inte skulle närma oss om inte polispersonal närvarade. Vi behövde deras beskydd.
Hot och våld på tredje plats
De vanligaste orsakerna till skyddsombudsstopp, i de fall där det framgår av anmälningarna till Arbetsmiljöverket, i de 55 anmälningar som rör primärvård, slutenvård och ambulans som inkom mellan 2015 och 2026 är:
- Risk för smitta
- Lokaler (mögel, fukt, lukt, trasig utrustning mm.)
- Hot och våld
- Överbeläggning
- Stress/etisk stress
Beskedet skapade genast ”liv och rörelse”, minns Johan Nestin.
– Vi hade ett möte med arbetsgivaren där en handlingsplan utformades. Den utgick ifrån patientens telefonnummer eftersom det syns när man ringer in. Om numret förekom skulle larmcentralen släppa över vårdansvaret direkt till oss, som då tog ställning till om vi vågade skicka en ambulans.
Uppmärksammat i media
Johan Nestin såg svagheter i handlingsplanen. Till exempel kunde någon annan ringa i den aktuella patientens ställe, vilket också hände. Därför ville han att personnummer, namn och adress skulle framgå.
Eftersom arbetsgivaren och skyddsombudet var oense kontaktades Arbetsmiljöverket. Myndighetens bedömning blev att handlingsplanen var tillräcklig och därmed hävdes stoppet.
Det hade då gått cirka 48 timmar. Under tiden hade flera tidningar rapporterat om processen i sina nätupplagor.
Att just det här skyddsstoppet fick stor uppmärksamhet tror Johan Nestin beror på att hot och våld i vården var aktuellt, särskilt efter förra årets mord på en ambulanssjukvårdare i Gävleborg.
– Personal i hela landet har reagerat på försämrade arbetsvillkor. Våldsincidenter, bland annat med skjutvapen, ökar både på fältet och i våra avvikelserapporter.
Ville belysa frågan om ”flaggning”
Men det fanns också ett organisatoriskt problem som han ville adressera med skyddsombudsstoppet. Att ”flagga” farliga adresser är omdiskuterat och i dag inte möjligt i något av arbetsgivarens system.
Den lagliga grunden utifrån exempelvis patientintegriteten är oklar. Träffsäkerheten när det finns många personer folkbokförda på samma adress, exempelvis ett flerfamiljshus, har också problematiserats.
– Det är oerhört komplext och det har jag förståelse för. Men faktum är att ambulansen är den enda vårdverksamheten i Stockholm som inte har tillgång till journaler. Det skulle vara otänkbart på exempelvis en vårdcentral.
Facket har också riktat kritik mot att ambulansdirigeringen sköts av SOS Alarm, som inte har arbetsmiljöansvar för medarbetarna. Önskemålet är en form av inre sjukvårdsledning, som finns på många andra platser i landet.
Regionen satsar 56 miljoner på säkerhet
I dag kallar SOS Alarm enligt Johan Nestin bara på en ny ambulans om en besättning bedömer att ett uppdrag är för farligt. Det är så deras rutiner är avtalade med regionen.
– Jag anser att de skickar oss rakt in i döden, säger han.
Kanske bidrog skyddsombudsstoppet i Solna till en förändring.
I maj meddelade Region Stockholm att man satsar 56 miljoner kronor på ambulanssjukvården med särskilt fokus på personalens säkerhet vid uppdrag på farliga adresser, där inre sjukvårdsledning är en av de utlovade åtgärderna. Det är en förändring som Johan Nestin hoppats på tidigare.
– Det är ett modigt och bra beslut från politikerna. Men det togs för tre-fyra år sedan, så inte har det gått snabbt. Det är lätt att fatta beslut men sedan ska det finnas ekonomi till det också.
Nyligen kom en statlig utredning som föreslår lagändringar för att förenkla informationsutbyte inom blåljusverksamheter.