Forskaren: ”Vi är dåligt förberedda för hot och våld på iva”

På intensivvårdsavdelningar är hot och våld mot personal vanligare än många tror. Riskerna underskattas och personalen saknar ofta förebyggande utbildning. Det menar forskaren och iva-sjuksköterskan Fredric Sjöberg, själv sorgsen efter den dödliga attacken mot en ambulanssjukvårdare.

Fredric Sjöberg forskar sedan tre år inom området hot och våld mot personal på somatiska intensivvårdsavdelningar. Efter attacken med dödlig utgång mot ambulanssjukvårdaren i Harmånger tänker han att det är viktigare än någonsin.

– Det är en tidsfråga att något liknande händer även inne på ett sjukhus eller annan vårdinrättning. Händelsen visar att vi behöver säkra metoder i vårt arbete. Det är en anledning till att mer forskning behövs också, säger han.

När han själv kom till intensivvården, med tidigare erfarenhet efter att ha arbetat inom rättspsykiatrin, slogs han av att riskerna underskattas.

– Vi har en vardag på iva där hot och våld kan förekomma, men det blir ofta normaliserat. Många ser det som en del av patientens sjukdomstillstånd. Patienterna är livshotande sjuka och ofta förvirrade. Vardagsvåldet kan vara allt från att bli riven, klöst, spottat på och slagen till verbala hot, säger Fredric Sjöberg.

Vill se struktur för arbete med hot och våld

Han tycker inte att man arbetar strukturerat med risken för hot och våld och vill ändra på det.

– I psykiatrin arbetade vi utifrån en tydlig modell för att förstå mer om varför vissa patienter blev utåtagerande. Vi försökte hjälpa människor att återfå sin kontroll på ett sätt som var bra både etiskt och för arbetsmiljön, säger han.

Han menar att kunskapen generellt är låg hos sjuksköterskor och läkare om hur man ska agera när människor tappar kontrollen och blir utåtagerande.

– Det ingår inte i utbildningarna och sällan som utbildning på det kliniska arbetet heller.  Man jobbar inte riktigt med de sakerna. I stället sker en normalisering med resonemang som ”det blir så när patienten är förvirrad”. Jag vill gärna bidra till ett mer medvetet, strukturerat arbetssätt.

Nu driver han ett projekt på Södersjukhusets intensivvårdsavdelningar och akutmottagning där personalen skattar risken för att en situation med hot och våld ska kunna uppstå. De använder konceptet Bröset violence checklist, som används i psykiatrin.

– Vår förhoppning är att det ska leda till att vi i vården både ska förebygga händelser och även dokumentera riskerna och insatserna bättre. Idag är vi dåligt förberedda för hot och våld på iva, säger han.

Utsatta av både patienter och närstående

Fredric Sjöberg följer också projektet i en studie i sin doktorsavhandling.

En av hans tidigare studier visar att personalen blir utsatta för hot och våld på olika sätt av patienter, men även närstående. Han har intervjuat olika personalgrupper på intensivvårdsavdelningar, som berättar om det.

Personalen beskriver i studien att de saknar verktyg att hantera situationerna. Ofta blir medicinska åtgärder den enda lösningen när patienter blir våldsamma.

Han berättar att patienterna kan drabbas av så kallad iva-delirium.

– Det är ett psykosliknande tillstånd. Man vet inte exakt mekanismerna bakom, men det kan komma efter svår sjukdom och behandling med starka läkemedel.

Oklart hur vanligt hot och våld är

Läkarna i studien fick oftare uppleva hot av närstående, medan sjuksköterskor, undersköterskor och fysioterapeuter oftare var med om våldsamma situationer nära patienterna.

– Men det saknas svenska studier om hur vanligt förekommande det är. Internationella studier visar att hot och våld mot vårdpersonal tenderar att vara lika vanligt på intensivvårdsavdelningar som i ambulanssjukvård eller vid akutmottagningar.

I en av Fredric Sjöbergs delstudier analyserades 74 händelser med hot och våld. Extubering – när patienten väcks och kopplas loss från respiratorn – stack ut som ett riskfyllt moment.

– Patienten vaknar då upp, kan vara förvirrad och är fortfarande fastkopplad med slangar. Det är inte ovanligt att de då försöker dra ut infarter eller slangar som fortfarande är nödvändiga för vården. När personalen försöker rädda situationen kan de samtidigt utsättas för slag, sparkar och hot.

Känner sig dåligt rustade

Hans studier har visat att riskerna ofta underskattas – och att personalen sällan får den utbildning som krävs och därför känner sig dåligt rustade för att hantera situationerna.

Forskningen visar också att bara en liten del av händelserna dokumenteras i journalerna.

– Vanligtvis skrivs bara de mest extrema fallen som avvikelser. Det gör att vi saknar en helhetsbild av problemet. När hr-avdelningar och myndigheter ska följa upp så syns bara toppen av isberget, säger han.

Nu ges utbildning till både vårdpersonal och ordningsvakter om hur man arbetar utifrån verktyget Bröset, som under hösten successivt införs på intensivvårdsavdelningarna och akutmottagningen.

– Modellen ska hjälpa personalen att screena efter risk för hot och våld. När risken upptäcks ska stimuli kring patienten minskas och en handlingsplan förberedas för att öka beredskapen.

Samtidigt ska dokumentationen i patientjournalen ske systematiskt på ett etiskt och tydligt sätt. Genom att dokumentera beteenden där hot och våld förekommer hoppas han att det på sikt möjliggör forskning om patienter med de mönstren.

– Inom psykiatrin har man redan kunnat dra nytta av journaldata för att identifiera behov och utveckla bättre stödinsatser. Inom intensivvården har vi däremot saknat den typen av information, vilket begränsar våra möjligheter att förstå och hjälpa dessa patienter på djupet, säger Fredric Sjöberg.