Grönt ljus att rekrytera iva-personal från Norge och Danmark
Svenska regioner har nu fått klartecken från regeringen att börja rekrytera intensivvårdspersonal i Danmark och Norge.
Socialminister Lena Hallengren (S) meddelar i ett inlägg på sin Facebook-sida att hon fört samtal med Danmark och Norge.
Nyligen bad Sveriges kommuner och regioner, SKR, regeringen att skicka en förfrågan om möjligheten att låna in iva-personal från de nordiska länderna.
Efter kontakt med Danmark och Norge har Lena Hallengren fått beskedet att länderna inte ser några hinder för regioner att – exempelvis i samarbete – rekrytera personal där.
”Det är förstås mycket positivt. Norska och danska intensivvårdssjuksköterskor är varmt välkomna att jobba i Sverige. Redan för flera veckor sedan hade min statssekreterare kontakt med sin norska motsvarighet. Inte heller då framkom några hinder för svensk sjukvård att rekrytera från Norge”, skriver hon på Facebook.
Hon poängterar att regionerna är ansvariga i sin egenskap av att vara arbetsgivare, men att regeringen naturligtvis vill hjälpa till, vilket också gjorts genom tidigare stora resurser till vården och ambulanstransporter under pandemin.
Redan tidigare har det enligt Hallengren varit vanligt att sjukvårdspersonal från andra nordiska länder arbetar i Sverige – och tvärtom, också under pandemin.
”Men när det nu fanns frågetecken om sådan rekrytering kunde fortsätta var det självklart att räta ut dem.”
Den aktuella rekryteringen görs inte genom att åberopa det nordiska samverkansavtalet som rör en katastrofsituation. För att en sådan formell begäran om hjälp kan göras om är kraven mycket högt ställda. Den nationella iva-kapaciteten ska i princip vara uttömd.
”Länderna, och SKR, noterar att så inte är fallet. Antalet covid-patienter på IVA i Sverige har nästan halverats de senaste tre veckorna”, skriver Lena Hallengren.
Krävs specialistkompetensbevis
För att nordiska iva- och anestesisjuksköterskor ska kunna arbeta i Sverige behöver de ansöka om svensk legitimation och specialistkompetensbevis. Enligt tidningen Dagens Medicin ska Socialstyrelsen ha möjlighet att prioritera sådana ansökningar.
Lena Hallengren poängterar att Sveriges regioner och svensk sjukvård ”på ett helt enastående sätt” har utökat kapaciteten i intensivvården under pandemin.
Lika positiv till satsningarna från regionerna är inte Vårdförbundet. Vice ordförande Ann Johansson berättar i en tidigare Vårdfokus-artikel att hon blev mållös när hon hörde att SKR behöver rekrytera utomlands.
– Vi har påtalat bristen på specialistsjuksköterskor i cirka 15 år utan att få gehör. Det har gjorts oerhört lite för att lösa bristen. Sverige ska klara att intensivvårda de som behöver i befolkningen. Det har vi resurser till om planeringen funnits, sade Ann Johansson.
Som i Sverige är missnöjet med villkoren i sjuksköterskekåren stort i de nordiska grannländerna. Situationen i både Norge och Danmark är orolig. I Norge strejkar sjuksköterskor i kommunerna, en strejk som kan komma att utökas till sjukhusvården. I Danmark varslade sjuksköterskornas fackförbund nyligen om strejk, men efter ett medlarbud avvärjdes den i sista sekunden. Nu ska sjuksköterskorna ha omröstning om budet ska godkännas, annars riskerar landet ändå en sjuksköterskestrejk.
Krävs intensivvårdssjuksköterskor
Enligt både Vårdförbundet och socialministern är den avgörande faktorn för att klara en tillräcklig intensivvård tillgången på specialistsjuksköterskor.
Enligt Lena Hallengren tog nära 25 procent fler sjuksköterskor specialistexamen inom anestesi- och intensivvårdssjukvård förra året jämfört med 2014, tack vare ett ökat antal utbildningsplatser och en satsning på att fler sjuksköterskor ska kunna specialistutbilda sig med lön.