Han är en av 4 000 blivande sjuksköterskor: ”Ser fram emot en varierad arbetsmarknad”
Jonas Söderholm i Borås är en av de cirka 4 000 sjuksköterskestudenter som i dagarna påbörjar sin grundutbildning. ”Jag valde mellan detta och en master i riskhantering. Min känsla är att allt fler vill bidra till samhällets kapacitet vid en kris”, säger han. Enligt ny statistik ökar intresset för vårdutbildningar.
I höst är det ombytta roller för Jonas Söderholm. Den 46-årige lektorn på Bibliotekshögskolan blir student på sjuksköterskeprogrammet.
– Det här är väl en blandning av medelålderskris och en vilja att göra någonting helt annat än tidigare. Jag är sugen på ett mer praktiskt yrke som innebär mindre skrivbordsjobb, möten och mejlande men som ändå är evidensbaserat och bygger på en vetenskaplig grund.
Han tycker att det ska bli skönt att ta del av undervisning i stället för att hålla i den själv.
– Hittills har det känts lite konstigt men roligt och spännande. Jag får flashbacks till tiden då jag pluggade på högskolan för 20 år sedan. Jag tror att jag har ett annat fokus nu och mer struktur i livet, även om jag redan som bibliotekariestudent hade börjat bilda familj.
Ökat söktryck på utbildningarna
Inför terminsstarten har 4023 sjuksköterske-, 645 biomedicinska analytiker- och 420 röntgensjuksköterskestudenter fått klartecken att påbörjar sina grundutbildningar, enligt siffror som Vårdförbundet begärt ut från Universitets- och högskolerådet (UHR).
Det totala intresset för utbildningarna har ökat. Inför höstterminen 2024 sökte 19 759 personer till sjuksköterskeprogrammet jämfört med 18 489 år 2023.
3 504 sökte röntgensjuksköterskeprogrammet, vilket är en ökning från 3 216 förra året. Fler vill också bli biomedicinska analytiker (2 719 jämfört med 2 650), även om antalet förstahandssökande minskade med 4 procent i år, enligt en rapport från UHR.
Jonas Söderholm läste redan i våras om hur populär sjuksköterskeutbildningen var och blev orolig att inte komma in.
– Jag var inte helt säker på att mina gymnasiebetyg skulle räcka, säger han.
Han valde mellan sjuksköterskeprogrammet och en masterutbildning i riskhantering.
– En personlig reflektion är att allt fler vill bidra till samhällets kapacitet vid en kris. Jag såg till exempel att hemvärnet fått ett uppsving. Vården, militären och polisen är kanske sådant som folk ansluter sig till.
”Beredd på det värsta”
För att undvika den omtalade ”vfu-chocken” som får många att tvivla på sitt yrkesval redan efter första praktikperioden har Jonas Söderholm sommarjobbat på ett särskilt boende under semestern.
– Jag var beredd på det värsta: Kaos och stress. Men jag blev förvånad över hur roligt det var och att man i alla fall när jag var där kunde känna att man hade tid att göra ett bra jobb och prata och umgås med de boende.
I framtiden hoppas han kunna testa olika verksamheter för att hitta sin plats i vården.
– En sak som lockade är att man som sjuksköterska kan röra sig på arbetsmarknaden. Bara i min hemkommun finns flera olika arbetsgivare, vilket ger möjlighet till variation.
Har skrivit doktorsavhandling
Det så kallade omställningsstudiestödet bidrog till att Jonas Söderholm nu satsar på en ny karriär. Men ännu vet han inte om han får det.
– Nej, beskedet kan komma imorgon eller om ett halvår. Man har ingen möjlighet att följa sitt ärende hos CSN. Så vi har fått se över ekonomin. Det blir mycket knäckebröd framöver och kanske blir det svårt att åka på semester och liknande. Samtidigt jobbar jag extra på boendet där jag var i somras och har några procents anställning på min tidigare arbetsplats, som jag är tjänstledig ifrån.
Som universitetslektor med en doktorsavhandling på meritlistan är han ändå ödmjuk inför de nya ämnena.
– Vårdvetenskap och de kliniska färdigheterna är ju helt nytt för mig. Jag har tänkt att jag inte ska räcka upp handen hela tiden och smälta in bland de andra studenterna.