Sjuksköterskelegitimation

Lång väg till svenskt legg – här är stegen som långt ifrån alla klarar

Lång väg till svenskt legg – här är stegen som långt ifrån alla klarar
Kraven på språkförståelse är höga på den som vill ha svensk sjuksköterskelegitimation. Foto: Alexander Donka.

Sjuksköterskor som utbildats i länder utanför EU behöver klara kunskapsprov, språkkrav och själv ordna praktikplats. Allt för att visa att de har rätt kompetens. Det tar tid och långt ifrån alla klarar sig hela vägen.

För sjuksköterskor från EU är vägen för att få svensk legitimation förhållandevis kort, förutsatt att man lärt sig språket och inte begått brott.

För sjuksköterskor från länder utanför EU är stigen slingrigare och med några riktigt branta berg att bestiga. Därför klarar sig inte alla hela vägen fram. De siffror Vårdfokus tagit fram från Socialstyrelsen visar att de senaste fem åren har i genomsnitt runt 600 sjuksköterskor sökt årligen och samtidigt har omkring 100 fått legitimation.

Fortfarande är det betydligt färre som får legitimation, än antalet som söker. Men samtidigt har antalet godkända mer än fördubblats de senaste fem åren.

I och med bristen på sjuksköterskor i Sverige riktas ibland kritik mot att processen är svår och tidskrävande för de sökande. Socialstyrelsen har ingen sammanhållen statistik som visar exakt hur genomströmningstiden sett ut tidigare år jämfört med nu. Men det vanligaste i dag är att processen för legitimation tar mellan ett och tre år.

Åsa Wennberg enhetschef på Socialstyrelsen.
Åsa Wennberg, enhetschef på Socialstyrelsen. Foto: Socialstyrelsen.

– Tidsåtgången beror till stor del på den sökandes egna förutsättningar att lära sig svenska, förbereda sig för kunskapsprovet och ordna en praktikplats. Men vi upplever att åtgärder vi gjort har lett till större möjlighet att ta sig igenom legitimationsprocessen snabbare, säger Åsa Wennberg, enhetschef på Socialstyrelsen.

Hur många som får svensk legitimation påverkas också av att de sökande kan få svårigheter med uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige, vilket krävs för att genomföra flera av stegen, samt att klara av försörjningen när man studerar eller gör praktik, och periodvis invänta kötid till obligatoriska prov och kurser.

Två olika vägar mot legitimation

Som sökande finns två vägar att gå.

Den första består av fem steg. Först ska sjuksköterskans utländska utbildning bedömas vara på likvärdig nivå som den svenska av Socialstyrelsen.

Sedan väntar kunskapsprov, både teoretiskt och praktiskt. De ställer höga krav på den sökande, både vad gäller kompetens och språkförståelse. Göteborgs universitet ansvarar för proven. Statistik från dem visar att 51 procent hittills klarat det teoretiska provet och har kunnat gå vidare till det praktiska.

Under pandemin blev det praktiska provet en flaskhals.

– Färre fick möjlighet att göra de praktiska proven, för vi behövde ha säkra avstånd i rummen. Det har vi tagit igen nu under hösten. Sedan hörde jag att det var svårigheter med att få praktikplatser också under pandemin, säger Inger Jansson, vice prefekt vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet.

Efter godkänt kunskapsprov följer en kurs i svenska författningar och därefter ska sjuksköterskan själv ordna en praktikplats, och i slutänden kunna uppfylla språkkravet.

Gå kompletterande utbildning

Det andra alternativet är att i stället gå en kompletterande utbildning vid något av fyra lärosäten i landet. Den är ettårig, men vid Göteborgs universitet har den utökats med en språktermin.

– Vi arbetar mycket med språk under utbildningen och har fått extra pedagogiska medel. Utbildningen öppnar också för sjuksköterskor som blivit nekade av Socialstyrelsen, genom att vi fått möjlighet att fingranska betyg, intervjua och meritvärdera, säger Kerstin Ulin, lektor vid utbildningen och universitetssjukhusöversjuksköterska vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Göteborgs universitet.

Det har gjort det möjligt för fler sjuksköterskor från länder i Balkan samt Syrien att bli antagna till utbildningen.

– Det är en satsning som görs både för ökad integration och kompetensförsörjning, säger hon.

Det finns även förberedande kurser för kunskapsproven, just nu exempelvis på Högskolan i Kristianstad. Sophiahemmet i Stockholm hade en tidigare, men nu har de en mer introducerande utbildning riktad specifikt mot flyktingar från Ukraina.

– Vi startade utbildningen snabbt för dem som flytt kriget. Det är angeläget att de kommer in i vårdsammanhang här. Det är både för att de ska få meningsfull sysselsättning och för att vi snabbare ska kunna tillvarata deras kompetens i svensk hälso- och sjukvård. Vi kommer att erbjuda en tidig praktikperiod hos en rad vårdaktörer, säger Johanna Adami, rektor vid Sophiahemmets högskola.

Så många klarade kunskapsproven

Teoretiskt prov

Sedan starten 2016 har 802 utländska sjuksköterskor skrivit provet och 412 har hittills klarat det. Därefter är det möjligt att göra det praktiska delprovet.

Praktiskt prov

Sedan starten 2016 har 378 personer gjort provet och 355 blivit godkända. De har tre försök, och hittills har 100 procent klarat sig. (Källa: Göteborgs universitet)

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida