Risk för nålstick ledde till skyddsstopp i Skåne: ”Stort ingripande”
Uppgifter om kärl som perforerats av kanyler. Det fick huvudskyddsombudet Denis Selan att stoppa hanteringen av en burk för stickande och skärande avfall i Region Skåne. "Det var ett stort ingripande, så det gällde att ha på fötterna", säger han. Dialyssjuksköterskan Tina Falk i Kristianstad är en av alla som ändrat sina rutiner för att kassera använda nålar.
Sekunderna tickar ner: 17, 16, 15, 14…
– Är du redo? frågar sjuksköterskan Tina Falk.
– Jadå, säg bara till innan, svarar patienten vars blod cirkulerar och renas i den blinkande dialysapparaten.
Displayen fortsätter räkna: 8, 7, 6, 5…
När den når noll drar Tina Falk försiktigt ut nålen, som kasseras i den stora gula lådan som är speciellt avsedd för stickande och skärande avfall.
Varje dag tar Tina Falk och kollegorna på dialysmottagningen vid Centralsjukhuset i Kristianstad emot 18–20 patienter. Minst två nålar används per besök. Avfallskärlen fylls ständigt på.
Smitta vanligaste orsak
De vanligaste orsakerna till skyddsombudsstopp, i de fall där det framgår av anmälningarna till Arbetsmiljöverket, i de 55 anmälningar som rör primärvård, slutenvård och ambulans som inkom mellan 2015 och 2026 är:
- Risk för smitta
- Lokaler (mögel, fukt, lukt, trasig utrustning mm.)
- Hot och våld
- Överbeläggning
- Stress/etisk stress
I början av året lanserades en miljövänlig, brun avfallsburk i hela Region Skåne. Den var tillverkad av återvunna naturmaterial och fungerade bra, tyckte Tina Falk, även om den stank slöjdsal och kemikalier.
Möjligen var den lite trång för de långa dialyskitten med både slang och nål.
– Man får ju absolut inte sträcka ner handen, säger hon.
”Kändes stressande”
I mitten av mars kom ett mejl från arbetsgivaren. Där stod att de nya, bruna burkarna inte fick användas. Vårdförbundets huvudskyddsombud hade lagt ett skyddsombudsstopp enligt Arbetsmiljölagens paragraf 6:7, som innebar att allt arbete med avfallskärlen genast skulle avbrytas på grund av allvarlig och omedelbar risk för personalens liv och hälsa. Det fanns uppgifter om att de perforerats, vilket lett till arbetsskador och akut smittrisk.
– Det kändes lite stressande att trycka i väg det där mejlet. Vad är det egentligen man sätter i gång?
Det säger Denis Selan, det regionala huvudskyddsombudet som krävde att arbetet med burkarna skulle stoppas. Trots lång facklig erfarenhet var det första gången han använde den så kallade stoppningsrätten.
– Eftersom de här kärlen används i nästan alla verksamheter i hela regionen var det ett väldigt stort ingripande. Då gällde det att ha på fötterna, konstaterar han.
Inga åtgärder trots löften
Informationen om tillbud hade han fått via huvudskyddsombud på förvaltningsnivå, där arbetsgivarrepresentanter lyft bristerna men inte fått gehör uppåt i organisationen. Denis Selan påtalade problemet med avfallsburkarna i den regionala skyddskommittén där bland annat hr-direktören och förhandlingschefen sitter med. De sade att de skulle återkomma, men dagarna gick utan att något hände.
– För varje dag ökade risken att någon skulle skada sig, säger Denis Selan.
Vårdförbundets avdelningsstyrelse i Skåne, där han sitter med, diskuterade frågan och beslutade om skyddsstopp.
Denis Selan hittade ett tydligt lagrum att hänvisa till i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10) där det i kapitel 11, som behandlar smittrisker, står att behållare för stickande och skärande avfall ska vara ”säkra mot genombrott av vassa föremål”.
Skyddsstoppet började gälla på morgonen den 19 mars.
Andra burkar fanns i lager
Sofia Eld, förhandlingschef i Region Skåne, var den som hanterade det på arbetsgivarsidan. Hon kallade till ett möte med personer med kompetens inom medicin, produktupphandling, kommunikation och arbetsmiljörätt samt verksamhetsföreträdare från hälso- och sjukvården.
– Vi bildade en arbetsgrupp för att tillsammans förstå innebörden i det meddelade skyddsombudsstoppet och för att därefter vidta nödvändiga åtgärder.
Även Arbetsmiljöverket kontaktades och en process för att byta ut de aktuella burkarna inleddes omgående. Som tur var fanns god tillgång till alternativa avfallsbehållare.
förbrukas varje dag. Foto: Per Bengtsson
Vid klockan tre hölls möte med Vårdförbundet där en handlingsplan presenterades, som bland annat innebar att medarbetare fortsättningsvis skulle använda dubbla kärl i väntan på att samtliga ersatts. De gick nämligen att stapla på varandra.
– Mötet pågick till efter klockan åtta på kvällen. Då kunde vi acceptera den här lösningen och drog tillbaka skyddsombudsstoppet, säger Denis Selan.
Efter genomgång av avvikelser och tillbud konstaterade arbetsgivaren senare att det inte fanns någon dokumentation av skador på grund av perforerade avfallskärl och justerade då rekommendationerna rörande dubbla burkar.
Facket vill medverka vid upphandling
Denis Selan har gjort några viktiga iakttagelser i samband med skyddsstoppet. Skador och tillbud av de slag som sades ha förekommit inom vissa förvaltningar bör dokumenteras skriftligt.
– Muntliga rapporter i forum där det inte förs minnesanteckningar går ju inte att hänvisa till vid sådana här tillfällen.
Dessutom ser han ett behov av att skyddsombud involveras i upphandling av exempelvis skyddsutrustning.
– Det förekommer att material köps in som visar sig vara obrukbart. Där kan arbetsgivaren göra besparingar både i tid och pengar om vi får säga vårt i ett tidigare skede.
För Tina Falk på dialysmottagningen i Kristianstad är skyddsstoppet överspelat. Transportavdelningen bytte snabbt ut avfallsburkarna och hon är nöjd med den nuvarande.
– Den här modellen såg vi på en konferens i Karlskrona och bad att få prova här. Tack vare hjulen är den enkel att flytta. Tidigare har vi ibland fäst de här burkarna på sopvagnen, men den riskerar att välta av tyngden. Då kan någon sticka sig.
