Så kan vården motverka könsstympning

Klippt, omskuren eller sydd? I Västra Götalandsregionen utbildas barnmorskor om hur de kan identifiera och samtala med kvinnor som är könsstympade. "Barnmorskor kan spela stor roll för att könsstympningen inte ska fortsätta vidare till nästa generation," säger föreläsaren Hanna Edvardsson.

Det är snart slut på stolar i konferensrummet i kongresshuset i Borås. Omkring 60 barnmorskor från barnmorskemottagningarna i södra Älvsborg deltar i ett utbildningstillfälle om könsstympning som hålls av Vulvamottagningen vid Angereds närsjukhus.

Barnmorskan Emelie Hjalmarsson i Borås ser fram emot utbildningen. Hon har tidigare varit med på en arbetsplatsträff som handlat om könsstympning, men tycker att det är svårt att veta hur hon ska hjälpa kvinnor som är könsstympade.

– Jag hoppas bli tryggare i mitt bemötande och veta vilka frågor som jag ska ställa, säger hon.

Riktad utbildningsinsats

Under hösten och fram till mitten av januari gör Vulvamottagningen en riktad utbildningsinsats om könsstympning till Västra Götalandsregionens nästan 70 barnmorskemottagningar. Det är samordnaren Hanna Edvardsson och gynekologen Anna Holm från Vulvamottagningen som ska föreläsa.

Ni som arbetar på barnmorskemottagningarna har en unik möjlighet att se och identifiera de könsstympade kvinnorna.

Hanna Edvardsson, samordnare, Vulvamottagningen

– Ni som arbetar på barnmorskemottagningarna har en unik möjlighet att se och identifiera de könsstympade kvinnorna, vilket kan spela stor roll för att könsstympningen inte ska fortsätta vidare till nästa generation, säger Hanna Edvardsson när hon inleder utbildningen.

Under föreläsningen varvas fakta med praktiska råd.

– Om man använder ordet könsstympad är det inte säkert att kvinnan känner igen sig. Hon kanske inte upplever sig som stympad. När vi möter patienterna lyssnar vi in vad de själva använder för ord, till exempel klippt, omskuren eller sydd, säger Hanna Edvardsson.

Föreläsarna säger att det finns en tystnadskultur kring kvinnlig könsstympning som kan göra det svårt att börja prata om ämnet. Gynekologen Anna Holm menar därför att det är viktigt att ställa tydliga frågor. Då blir det lättare för kvinnor som är könsstympade att börja prata om sina besvär.

– Ställ specifika frågor! Fråga till exempel om hon har svårt att kissa, hur lång tid det tar för henne att kissa eller om hon kissar med delad stråle, säger Anna Holm.

”Behöver skapa förtroende”

En av åhörarna, Rachel Vessby Bergenholtz som är barnmorska i Ulricehamn, reagerar på påståendet om att det finns en tystnadskultur kring könsstympning. Hon har tidigare arbetat som barnmorska i Etiopien.

– Jag har haft mycket kontakt med kvinnor som är könsstympade. Min erfarenhet är att kvinnor pratar om könsstympningen med varandra. Samtalen finns där. För oss barnmorskor tror jag att det handlar om att vi behöver skapa förtroende hos kvinnorna och våga ställa frågor, säger hon.

Föreläsarna har med sig modeller av vulvor gjorda i lera, som mottagningarna kan få. I varje uppsättning finns fem vulvor, en modell som inte har könsstympats och fyra modeller som har olika typer av könsstympning.

Typ 3, som även kallas faraonisk omskärelse, är den typ av könsstympning som ger de allvarligaste konsekvenserna. Den innebär att blygdläpparna har skurits av och sytts ihop. Endast en liten öppning har lämnats för kiss och mensblod. Ofta har även de yttre delarna av klitoris skurits bort. Somalia, Sudan och Djibouti är länder där majoriteten av de kvinnor som är könsstympade har utsatts för typ 3.

Planerad öppningsoperation kan underlätta

Men det finns ingen statistik framtagen på hur många som är bosatta i Sverige i dag som kan ha varit med om den typen av könsstympning.

Vid typ 3 kan en öppningsoperation göra det lättare och mindre smärtsamt att kissa, ha mens, ha samlag och föda barn. En öppningsoperation innebär att vävnaden som sytts igen öppnas upp.

Att göra ett akut ingrepp innebär flera risker.

Anna Holm, gynekolog, Vulvamottagningen

– Vi tror att fler skulle välja att göra en öppningsoperation när de är gravida om de får möjlighet. Att göra en akut öppningsoperation på förlossningen innebär flera risker, till exempel att barnet inte kan släppas fram, bristningar hos kvinnan och att ingreppet känns skrämmande, säger Anna Holm.

Det finns många hälsofördelar när öppnings­operationen görs redan under graviditeten.

– Då kan vi göra ett planerat fint snitt. Kvinnan vet vad som ska ske och situationen blir tryggare.

Under dagens utbildning informeras barnmorskorna om att de kan remittera sina patienter till Vulvamottagningen på Angereds närsjukhus för öppnings-
operationer och samtal med kurator och sexolog.

Möjligheter att förebygga

Efter föreläsningen följer diskussioner i smågrupper utifrån olika frågeställningar och fallbeskrivningar. Barnmorskorna Hanna Jorlöv, Andrea Carlberg, Emma Torneus och Linnea Häggmark tycker alla att det är svårt att få till bra möten med kvinnor som är könsstympade.

– Jag kommer oftast i kontakt med dem under cellprovsmottagningen och då finns det bara tid att prata i någon minut. Jag brukar erbjuda dem ett extra tillfälle. Men då är det många som inte kommer. Det kanske är så att de inte förstår varför de ska komma en gång till, funderar Emma Torneus.

De andra barnmorskorna i gruppen har liknande erfarenheter. Utifrån en fallbeskrivning diskuterar de också möjligheterna att förebygga könsstympningar.

– När någon har fött en flicka som skulle kunna vara i riskzonen för att bli könsstympad, kan vi informera om hälsokonsekvenser och prata med föräldrarna om deras tankar kring könsstympning, föreslår Hanna Jorlöv.

Idéerna och reflektionerna är många i de olika grupperna. Det är ett ämne som berör och engagerar.