Forskare: ”Finns en rädsla att förbli ogift efter operation”
Unga könsstympade kvinnor tycker att ingreppet som gjorts på dem är felaktigt, men samtidigt har de svårt att bryta mot traditionella värderingar. Det försvårar beslutet att genomgå en öppningsoperation, visar Anna Chavez Karlströms studier.
Anna Chavez Karlström arbetar som barnmorska på Vulvamottagningen i Angered. Hon forskar även på halvtid om olika aspekter kring öppningsoperationer för könsstympade kvinnor.
– När jag för några år sedan arbetade som barnmorska på en ungdomsmottagning träffade jag många könsstympade tjejer som hade jätteont vid samlag eller svåra menstruationsproblem. Jag sökte efter information om öppningsoperationer för unga tjejer, till exempel bland Socialstyrelsens stöd, men hittade inget skrivet. Det som fanns handlade om gravida kvinnor, berättar Anna Chavez Karlström.
Det var då hennes ”rotande” efter kunskaper i ämnet startade. Hon skrev först en masteruppsats, där hon intervjuade könsstympade tjejer mellan 15 och 20 år som fått erbjudande om öppningsoperation. Av de nio som hon intervjuade var det bara två som valde att göra operationen.
Vakuum mellan kulturer
– Det är ett svårt beslut med mycket ambivalens. Å ena sidan tyckte alla tjejerna att det var fel med könsstympning och de skulle inte utsätta sina egna barn för det. Men å andra sidan var de traditionella värderingarna svåra att gå emot. Flera var rädda för att ingen man skulle vilja gifta sig med dem om de genomgått en öppningsoperation.
Anna Chavez Karlström berättar att det kan ta många år att komma fram till ett beslut. Det är lätt att hamna i ett vakuum mellan den svenska kulturen och det gamla hemlandets värderingar. Det finns ofta ingen som de kan tala med om könsstympningen, vilket försvårar möjligheten till reflektion.
– De två tjejerna i studien som valde att göra en öppningsoperation hade båda en partner. Det var smärtan vid samlag som till slut drev dem till att göra operationen.
Efter det att masteruppsatsen blev klar har Anna Chavez Karlström fortsatt med en avhandling. Hon ska göra nya intervjuer med kvinnor som har genomgått en öppningsoperation. Intervjuerna kommer att handla om kvinnornas kroppsliga upplevelser före och efter operationen.
Normalt tillstånd för många
– Jag har förstått att könsstympningen är starkt sammanvävd med kroppen och identiteten. Det är något som kvinnan alltid bär med sig. Att vara könsstympad har för många blivit ett normalt tillstånd, trots att det kan medföra svåra smärtor och besvär. Det är en orsak till att det kan ta så lång tid att ta ett beslut om en öppningsoperation.
Avhandlingen ska även handla om hur barnmorskor kan hantera frågor om könsstympning. Anna Chavez Karlström berättar att det hittills saknas studier från öppenvården och barnmorskemottagningar. Hon kommer framöver att intervjua barnmorskor och göra observationer i möten mellan barnmorskor och könsstympade kvinnor. Under utbildningstillfällena i Västra Götalandsregionen har Anna Chavez Karlström funnits med under gruppdiskussionerna, för att fånga upp barnmorskornas frågor och tankar.
– Jag hoppas att min forskning ska lyfta fram könsstympade kvinnors behov ur olika perspektiv.