Kartläggning av blodförgiftning för att rädda liv

Kartläggning av blodförgiftning för att rädda liv
Den vanligaste sepsisbakterien i Gävleborg är S. aureus (gula stafylokocker). Arkivbild: Mostphotos

Patienter dör för att sjukvården inte handlar tillräckligt snabbt. Nu startas ett projekt för att rädda fler.

14 september 2015

Om inte rätt åtgärder snabbt sätts in är risken att dö upp till 50 procent för den som drabbas av akut blodförgiftning, sepsis. Genom ett projekt som skulle kunna heta ”Stoppa sepsis – rädda liv” vill Region Gävleborg öka kunskapen och därmed rädda liv.

På regionens hemsida berättas om projektet med företrädare från intensivvård, ambulans, akutmottagningar och primärvård från hela länet där man ska kartlägga inflödet av patienter och vad som krävs för att förbättra omhändertagandet vid sepsis.

– Som det är nu dör folk i onödan för att symtomen inte identifieras som sepsis och för att kunskapen om de viktiga åtgärderna är för låg, säger överläkaren på infektionsmottagningen, Erik Torell, en av initativtagarna till projektet.

Enkla åtgärder

Ändå är de åtgärder som behövs relativt enkla. Det handlar i första hand om att ta blodtryck och puls och om att mäta andningsfrekvensen. Därefter om blododlingar, laktatmätning och – när sepsis har identifierats – om att snabbt tillföra vätska och antibiotika.

Antibiotika inom en timme räddar liv. Studier visar att risken för att den som har drabbats av svår sepsis och septisk chock ska dö ökar med sju procent för varje timme som går utan att antiobiotika ges.

– Eftersom tecknen på sepsis kan variera och risken för att tillståndet snabbt förvärras är stor är det viktigt att ha goda rutiner som ökar möjligheten till upptäckt, säger Erik Torell.

Hög dödlighet

  • Risken att dö i svår sepis är mellan 28 till 50 procent.
  • Risken att dö i hjärtinfarkt är mellan 5 till 8 procent.
  • Den vanligaste bakterien som orsakar sepsis i Gävleborg är gula stafylokocker.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida